Jag orkar inte ens med mig själv

Jobbig vecka, eller snarare jobbiga veckor. Att bara ligga som en död sill dag efter dag. Att inte ens orka ligga som en död sill för att det gör för ont. Att inte finna frid någonstans. När varenda millimeter av kroppen gör ont och är obekväm. 
Feber, illamående, värk,. magsmärtor, huvudvärk.
Att inte ens orka gå ut med hunden. 
Att bara ligga och se livet rinna iväg, timme efter timme, dag efter dag. 
Det är inte ett liv. Det är inte ett liv värt att leva.

Men till slut fick jag iallafall morfinet att lugna värken så pass att jag kunde ta mig till stallet och ut i skogen.



Lite social samvaro ikväll kändes så himla fint, lite bomull på det tunga.
Ibland är det tungt att vara ensam. Jag har folk på andra sidan skärmen, jag har min pappa. Jag trivs bra att vara själv men lite häng med folk man tycker om är liksom guld ibland. Att det iallafall finns som ett val. Det är när valet försvinner som det gör ont.

Jag orkar inte städa så jag kan inte bjuda hem någon, jag orkar inte baka och har inte råd att köpa något.

Jag tar mig ingenstans själv.
Jag vill heller inte tvinga mig på någon.
Hej, kom hem till mig och titta på mig när jag ligger och gnyr. 
Jättekul. Jag är så tråkig. Att vara sjuk gör en så förbannat tråkigt och enkelspårig. Det finns ju bara det i mitt liv. 
Vem fan orkar med det. Jag orkar inte med mig själv.

 Döden kommer nära ibland, när jag tydligen tillhör det palliativa teamet, utan att jag fått veta det.
När folk i min Facebookgrupp för folk med hjärntumörer ena dagen gifter sig och nästa inte finns mer. För att hennes astocytom grad 2 (samma sort som jag har) blev en grad 4.

Är det ens lönt att tänka på en framtid. Är det lönt att kämpa för att behålla Albin? 
Kommer livet att bli ett liv igen




4 kommentarer
Anonym

Åh så tungt. Förstår dina känslor. Det är ju så himmelens läskigt, orättvist och onödigt! Som du säger, livet rinner förbi medans dagarna spenderas i smärta. Fy farao. Jag hoppas och tror att du kommer ut på andra sidan. Fastän allt känns mörkt nu. Du har så mycket tur ofått. Så mycket flyt som väntar. Någonstans måste det vända, det är din tur att få medvind! Kram/ marie

Mie

Det här är så piss. Att du ska må så kasst. Du beklagar ju dig aldrig irl, så när du skriver att det är vidrigt och det kommer från dig, ja då jävlar är det vidrigt. Jag är ändå tacksam du uttrycker när skit är skit, du är så bra på att sätta ord på saker så att jag som läsare verkligen förstår hur du menar.
Jag tänker såhär; om man ser hela livet som ett diagram med en kurva så är denna tid bara ett "hack i kurvan". Liksom?
För övrigt massa <3 <3 <3

Johanna

Jag har inga ord.

Linnea

Det suger, allt suger! Kram