stjärnstrålar

Min blogg mina tankar

Äntligen

Publicerad 2019-06-15 23:29:19 i Allmänt

Första gången på nio veckor på Strålas rygg.
Jag har ju fått rida för veterinären för länge sen men jag är hellre lite överdrivet försiktig och det har varit roligt bara att kunna promenera och cykla med henne. 
Alltså jag har faktiskt på riktigt en helt otroligt fin häst. 
Red bara 23 minuter hemmavid, lite "dressyr" på ängen var jobbigt sa Stråla, himla jobbigt det där med att böja sig men hon kämpade på.
Lite fram och tillbaka längs vägen också och på slutet fick jag tio steg av en perfekt 👌trav. Bästa häst. 
Imorgon ska vi nog ge oss ut i skogen och lyfta på fötterna. 

Igår fick dom akupunktur, Hamrex kunde tänka sig att slappna av i några sekunder, inte mer, men ändock framsteg. Han är verkligen en osäker och bekymrad själ. 
För ett år sedan när jag precis börjat lära känna honom så hade veterinär Anna sagt att han hade stressrelaterade skador på tänderna. Konstigt tänkte jag han verkar inte ett dugg stressad. 
Men oh att han är. Fast han stressar inåt för det mesta. Jag ser det dock som positivt att han mer och mer vågar tala om sina rädslor och bekymmer. Hästar måste få våga uttrycka känslor. 

Stråla, hon somnade så fort Andrea tog på henne. 

Hon. Kunde. Inte. Hålla. Ögonen. Öppna 
😴

Kaos

Publicerad 2019-06-13 01:08:49 i Allmänt

Ja fy fan. Jag stressar ihjäl mig snart.
Terapeuten bah men om du provar ta antdepp kanske livet blir roligare. 
Jag vet inte riktigt hur antdepp ska hjälpa mot skadade djur, trasiga bilar, uppsägning och allmänt jävla kaos. 
Mitt problem är ju inte riktigt att jag kurar ihop mig till en boll och inte orkar nånting. 
Mitt problem är att mitt fucking jävla liv aldrig slutar jävlas så att jag får fajtas varenda jävla dag. Det är mitt problem. 
Jag kan lova att inget positivt tänkande och inga tabletter i världen hjälper mot det. 

Positivt iallafall att Hamrex förhoppningsvis ska vara frisk och igång om två tre månader. 
Men han hatar verkligen att vara konvalecent och mår mycket sämre psykiskt än vad Stråla gjorde. Stråla blev less och uttråkad, Hamrex blir stressad och olycklig. 
Han går inte riktigt att muta med mat heller på samma sätt. Fick Stråla bara mat så var hon ganska nöjd. 
Hamrex skiter i maten och skriker SLÄPP UT MIG! 
Veterinären sa att han skulle få komma ut på lätt skrittmotion för psyket till helgen. 
Bättre att han "motionerar" mer än han borde än att han springer sönder sig ännu mer i hagen.

Stråla är skitnöjd med att få komma ut 
Tycker faktiskt att hon gått ihop lite redan. 
Tänkte premiär rida idag men orkade inte. 

Jobb på sunderbyn nu med brukare som kanske inte finns kvar så länge till. 
Det är tufft att se någon man är så nära efter 6 år behöva ha det så här.
Jävligt tufft. 
Och sedan stress över plötslig uppsägning och vidare arbete och semesterplaner som kanske blir inställda. 
Så jävla stress och kaos. 
Kan måhända vara lite egoistiska tankar  mitt i sorg över ett fruktansvärt livsöde. 
Men arbete måste man ha och semester behöver jag. 
Faktiskt.
Det är väl den stora nackdelen att jobba som personlig assistent. Finns ingen trygghet som anställd.
Nästa vecka ska jag hämta hunden och jag har inte ens hunnit tänka på det. Köpte lite hundgodis idag att ha med på resan. Känns liksom overkligt. Måste leta reda på ett koppel också ju. Ebba hade aldrig koppel så var är dom liksom. 
När jag tänker på det får jag lite panik mitt i glädjen. 
Rädslan över vad som kommer att hända med henne. För något jävulskap kommer att hända. 
Typ vindögd 😁
Galet att jag får träffa henne snart. På riktigt. 

Färdig

Publicerad 2019-06-09 03:01:25 i Allmänt

Med Game of thrones 
Alltså. Jag vet inte. Nånstans i s5 tröttnade jag på all död. Och alla idioter. Herregud vilken samling idiotiska män i en och samma serie. 

Även om det är bra att en serie vågar ha ihjäl de man förväntar sig ska leva så blev det till den grad att jag att inte ides engagera mig i nån karaktär. 
Och känslan av jaha när folk dör. Blasé. 
Poängen med att döda de oväntade är väl ändå att det ska vara just oväntat. 
Och att man kanske ska ha nån känsla av att det ska finnas nån människa kvar efter all slakt. 

Den enda karaktären som jag verkligen fastnade för var Cersei. 
Jag förstod henne liksom. Och hon var smart. Smartast av alla i hela serien. 
Den enda karaktären som lite grann fick mig att känna hennes smärta också. 

Sam iofs, goda fina Sam. Klart man gillade honom. 
Och Tyrion och Deanereys såklart och Jon och till viss del Sansa men... 😒 meh. 
Joffrey var intressant och en perfekt castad skådespelare. The Hound, Brienne osv osv, jodå, bra och trevligt men inte mer än så. 
Arya var bara jobbig, så värdelös del med "The girl has no name" . 
Så larvigt. Snark. 

Och riktigt dåligt slut. 
De två sista avsnitten var skit och dom började försöka klämma in humor mitt i allt, som att någon annan tagit över rodret på de två sista jämfört med resten.. 
Meh, igen. 

Alla antecknar ivrigt mina åsikter. 
Jag undrar vad jag ska titta på härnäst. 


Upp och ner och solsting

Publicerad 2019-06-08 04:30:46 i Allmänt


Sjukt varmt idag. Tog tillfället och doppade fötterna för första gången i år. 
Stråla var måttligt road 
Jag hade lust att kasta hela mig i havet men fick nöja mig med en kall dusch när jag kom hem. 
Jag gillar iofs att inte behöva göra upp eld för att kunna duscha men jag tål inte värmen så himla bra. Eller alls egentligen så jag vet inte. 
Najs med sommar och underbart att slippa regn ett tag. Men eh.. Får solsting. 
Iallafall AC på jobbet nu 

Det är så himla roligt att kunna göra lite mer med Stråla nu. Men oroar mig förstås. 
Anna trodde också att blödningen skulle bli bättre med rörelse. 
Tog lite trav idag, på Strålas initiativ och med veterinärens tillåtande såklart. Hon snubblade som fan först. 
Tog och promenerade lite i en skogsdunge med lite grann upp och ner och lyfta på fötterna, sen travade hon bättre faktiskt. 
Längtar efter att sitta upp igen men några dagar till från backen blir det, blev ju lite bakslag iom vaccinreaktionen och vi ska inte skynda på något. 

Hamrex har fått kliniktid på tisdag och jag längtar till det också. Jag vill bara veta. 
Det känns inte ljust, hursomhelst så är det ju inte mitt beslut vilket faktiskt känns skönt. 
Jag vill ha honom kvar i livet men orkar jag med en långdragen rehab igen. Pallar han en lång vila och lång rehab? Han är nog odräglig nu. Mår psykiskt sämre av vila än vad Stråla gjorde. 
Nåväl. Inte mitt beslut iallafall. Vi får se. 
Allt hänger på vad klinikveterinären säger. 

Gjort shakshuka igen. Så jäkla gott. Och billig mat. Dessutom vegetariskt och skippar man ägg så är det veganskt. Supergott. 
Litet missöde dock, typiskt så har jag inte lärt mig att ta med ombyte till jobbet. Dumt. 
Årets första rabarberpaj också, galet god den med. 
Sånt som är bra att roa sig med på nattjobb när min brukare har en bra natt och sover gott. 

On another note

Publicerad 2019-06-06 22:39:44 i Allmänt

Anna kom idag och konstaterade helt säkert att det var biverkningar från vaccinet som gjorde Stråla dålig och inte en bruten nacke.
Jag förstod ju det men hur hemskt skulle det inte vara om jag bara antog och så har hon gjort sig värre illa. 
Det blev tyvärr så att Hamrex fick gå i boxhage idag så Stråla fick komma ut i vanliga hagen två dagar tidigare än tänkt men va fan, hon blev så glad 💖
Det hjälpte nog lite också plus att jag gett henne djävulsklo för på kvällen tog vi en promenad och hon var sitt vanliga glada och sprattliga jag. Mycket mer som förväntat när man börjar få komma ut efter att ha varit inspärrad. 
Körde med lite drakblås och dans också. 
Fortfarande stel men helt klart mycket mer min tjej igen. 
Det blev sommar på självaste nationaldagen 
T-shirtväder kl 20 och en glad och gosig bästis, ibland känner jag mig mest bitter och gnällig men jag är så tacksam för det som är fint. 

Hamrex är nog sämre än vi trodde. Han måste in på kliniken. 
Så det är riktigt skit. 
Hoppas vi får en tid fort så vi får något klart svar. 

Oh vilken man

Publicerad 2019-06-06 22:26:32 i Allmänt

Utdrag ur konversation med man 


Sprudlande konversation, man känner verkligen att det är erotik i luften. 
Så tre veckor senare tänker mannen att nu, nu jäklar ska jag visa mitt magnifika jag så är detta en done deal 

Förstår inte varför jag svarade honom så där. Jag är ju i detta nu på väg för att hoppa på hans fantastiska discostick. 
My oh my 





Män... 😒

Viktigt

Publicerad 2019-06-05 21:05:38 i Allmänt

😩
Hon hade ju inte skadat sig i nacken, hon hade fått en reaktion av vaccinet. 
Idiot till matte. 
Jag har hållit på att stressa ihjäl mig idag. Och har fortfarande ett stort stresspåslag. 
Det går fan inte att jobba den här supertunga nattveckan när man har häst. Eller när man är jag. 
Får ju aldrig sova. 
Om jag väl kommer till ro så börjar det krypa så jävligt att det inte går över ens med medicin och så måste jag upp och kissa förtisju gånger. 
Jag blir galen på riktigt. 

Två panikrundor till stan också varav en pga min medicin är slut hos tillverkare och det fanns ETT paket kvar hos ETT apotek i någorlunda närhet. 
PANIK!!! 

Inte en enda jävla stunds andning får jag. Inte en. 


Och för den delen, 
Glömde ju.
Vid förra besöket på kliniken vägde Stråla 586 kilo, vid måndagens besök 608. Så hon har gått upp 22 kilo i rent fläsk på fyra veckor.
Skorpan vägde 243 kilo och tyvärr kommer jag inte ihåg vad hon vägde för ett år sen men tror det var över 250. 

Hamrex är jätteöm om rumpan. Ser verkligen ut som ett ök på bilden men den är inte riktigt schysst. 


Suck pust och snark

Publicerad 2019-06-05 02:00:55 i Allmänt

Vilket jävla bekymmer det är att ha häst. Ångest och oro. Alltid är det något.
Igår var det återbesök för Stråla på kliniken, jag hade ingen bra känsla och var väldigt nervös. 
Skorpan var med för att få vaccin 
Stråla blev iallafall bedömd som ohalt men hon tar inte riktigt igenom steget på höger fram, kotar inte ner vid nedslag. Hon har ju även varit fortsatt öm med en liten svullnad runt kotsenbenet. 
Röntgen visade på att fissuren hade läkt helt så det var toppen men på ultraljudet så syntes att blödningen låg kvar i kostenskidan. Den borde ha försvunnit.
Veterinärens dom var iallafall "hem och rid".
Hon trodde att blödningen skulle behöva rörelse för att gå bort, fick även laser. Kanske tar det lång tid och kanske blir den kvar, det kan ha blivit någon slags förhårdnad. 
Så jag kunde inte riktigt ta in de goda nyheterna utan började genast bekymra mig över denna blödning. Jag har inte riktigt fattat att veterinären tyckte att vi skulle börja rida nu. 
Hon skulle gå kvar i boxhage till helgen och då få gå ut i vanliga hagen. 

Idag var det då dags för första gången utanför gården, jag tänker att jag rider inte i början utan tog cykeln. 
Stråla var ganska off idag och jag tror att hon under natten har lyckats göra illa sig i nacken. Troligen har hon gjort ett utbrytningsförsök och gjort illa sig. 
Så det var det också då. 
Med min tur förväntar jag mig inget annat än en ordentlig skada. 
Vi tog iallafall en tur med cykeln. Jag hade ändå förväntat mig lite sprattel med tanke på att hon var mest i luften när hon skulle visa sig för veterinären igår. Men det var en ganska stel fröken som stapplande iväg. 
Inte riktigt så illa som stapplande men stelt var det, och det är ju fullt förståeligt, hon mår inte bra av stillastående. 
Efter 20 minuter var hon iallafall mjukare och lite gladare
Godisstretchade utan problem när vi kom hem så jag kanske kan få önska att hon inte gjort någon värre skada i nacken iallafall. 
40 minuter skritt blev det idag iallafall. Imorgon ska nog Helena rida lite. Jag väntar nog med att rida till nästa vecka då hon fått komma igång lite mer i kroppen. 

Men så Hamrex då, han var på bättringsvägen söndag och måndag och idag var han jätteöm och stel igen. 
Blä. 
Usch och blä. 
Torsdag kommer iallafall Anna ut, hoppas att hon har något bra att säga. 
Det är så svårt att veta vad man ska göra. 
Ja inte ge socker och hålla varm, det vet jag. Och e-vitamin och b-vitamin osv, det har jag koll på.
Men jag förstår inte VARFÖR han fått det. Visste man varför skulle det lösa en massa om hur man ska fortsätta. Fast först måste det akuta ge sig. 
PSSM prov ska tas, fast jag tror inte att han har det. Kanske PPID dock. 
Nåväl. 

Blä 

Vad var det jag sa

Publicerad 2019-05-30 23:20:55 i Allmänt

Jag har varit så arg idag, arg på den jävla distriktvererinären som fnös åt mig och sa "vad hade du tänkt att jag ska göra", dumförklarade mig för att jag sa att jag misstänkte korsförlamning.
"om hästen inte har tränat hårt, hur tror du då att den ska ha korsförlamning"

Tja 
1. Jag hade tänkt att du skulle komma ut och göra det du är utbildad till och arbetar med.
2. Det är väldigt väldigt väldigt gammal tro att korsförlamning kom bara av hårt arbete.

Inkompetenta röv. 

Tack och lov ryckte Andrus ut som en äkta hjälte fast han inte var i tjänst. Solklar korsförlamning tack så mycket. 
Nästan så jag hade lust att ringa distriktaren igen och säga vad var det jag sa. 
Nåväl, Hamrex fick iallafall behandling så nu ska vi bara försöka lista ut varför han fått det och hoppas att han blir bra fort. 
Dom är så kärleksfulla mot varandra dom här två 💖 det är så fantastiskt fint. 

Så jag har har varit så arg och frustrerad och så tittade jag på en bild på min hund. MIN hund alltså. Och så var jag inte arg längre. 
Gud så jag längtar till jag får träffa henne. 
Min hund 

Oh

Publicerad 2019-05-29 20:45:51 i Allmänt

19:e juni åker jag ner och hämtar henne.
😍
Jag vågar knappt vara glad samtidigt som det spritter och pirrar. 
Min vovve. Min tjej. 

Fan, jag blir galen på alla mina virriga tankar och känslor nu. 

Hund

Publicerad 2019-05-28 23:32:29 i Allmänt

Jag vet inte riktigt med den här hunden som jag fick erbjudande om att ta. Jag har liksom inte vågat vilja eller hoppas.
Jag har tittat på bilder på henne och tyckt att hon är rätt ful. Jag har letat fel och försökt skuffa undan det lite. 
Jag har bara tänkt på varför jag inte skulle kunna ta henne och på allt som är svårt och besvärligt. 
Men hennes ägare vill så gärna ge henne till mig och vi har pratat mycket fram och tillbaka. Allting är liksom för bra. För bra för att lita på, livet brukar ju ge mig en fet smäll så fort jag tror minsta lilla på något bra. Men även för bra för att säga nej. För samtidigt är jag så jävla korkad att jag tydligen inte tänker ge upp. 
Om livet vill fortsätta ge mig smällar så får det smälla på till jag dör. 

I fredags klättrade jag in i baksätet på en bil, onykter och skulle bli skjutsad från en plats till en annan, det skulle även in tre pers till i baksätet, det var bara det att det satt en hund där, i baksätet, en ljuvlig liten hund. Så jag tillät ingen att klämma hunden och därmed tog alltså hunden och jag upp mer än halva baksätet och de tre andra fick dela på resten. Hur fan dom rymdes vet jag inte, hade bara ögon för vovve. 

Men den känslan, av en hund, hur kul allt annat än varit och allt som hänt under kvällen så var ändå den lilla bilresan med en hund i famnen, en liten stund av kontakt med en hund, det som gav mig mest på hela kvällen. 
Hundar är fan det bästa som finns på hela planeten. 

Så nu tycker jag inte att hon är ful längre, jag tycker att hon är underbar och jag får ont i både själ och hjärta av tanken på att inte kunna ta henne. 

Blandade hopp och skutt

Publicerad 2019-05-27 19:10:42 i Allmänt

Den här lilla fishästen har brallan full av myror. 
Det var bara för matten att hålla hårt i grimmmskaftet och hoppas att hon inte kommer på att matten är lite invalid. 
Det var blandade hopp och skutt med inslag av bakbensståeende.
Puh. Svårt att vara sträng när hon är så rolig dock. 

Hon är superfokuserad vid arbetet vid hand som hon fått börja så smått med och jätteambitiös, mycket duktig tös. Men bara promenera sakta i snöre är tråååkigt. 
Det finns ju gräs!! Och vidder som är gjorda för att SPRINGA! 
Vilket hon verkligen hade behövt, den där nacken är inte att leka med. 
Men bara en vecka kvar nu till vi får veta om det är läkt eller ej. 

Så ja, jag är invalid igen också förstås. Läkaren tror att jag har diskbråck, fast vill inte röntga så jag vet inte. Jävligt ont iallafall. 
Blir så jävla less. 

Godingar 💖

Hamrex tur att vara dålig nu. Jättestel i bakbenen och öm i musklerna om rumpan. 
Är lite orolig för att det skulle vara korsförlamning men ingen idé att spekulera. 
Veterinär imorgon iallafall. 
Kan det ALDRIG ta slut. Seriöst 

Väntan

Publicerad 2019-05-21 13:54:30 i Allmänt

Åh vad jag är otålig på att Stråla ska bli frisk nu.
Återbesöket blir den 3:e och det känns som en hel evighet till dess. Nervös och otålig väntan.
Hon är en riktig kämpe min lilla skithäst 
Om tiden går sakta för mig, vad ska den inte göra för henne. 

Findag med finbesök

Publicerad 2019-05-19 01:55:22 i Allmänt

Vilken fin dag.
Började med några timmar i solen hos hästarna. Ulrica och hennes familj kom ut och lilla bäbis fick klappa på och sitta på Stråla 


Hur gulligt va?!? Va va 
Gulligt!! 
Och glad mamman 😁
Himla fint att träffa Ulrica igen, var ju himlans länge sen alltså.
Dessutom fick Stråla massage och oj vad hon njöt. Så fantastiskt fint. 
Hon passade på att ta sig en liten tupplur också. 

Fått mockat lite i hagen också, har torkat upp ganska bra, skulle väl tyvärr komma mer regn snart. 

Åkte in till stan och drack kaffe. Mycket trevligt faktiskt. Mycket trevligt. 

Och så hem och tillbaka till hästarna, pysslade om Hamrex och lät honom beta, plötsligt var klockan 23 och jag ides inte riktigt rida så vi tog en promenad i skogen bara.
Och så hem och titta på några avsnitt av GoT. 
Jävlart hopplöst med spoilers alltså. Jag fattar inte varför. På sätt och vis Ja men det är ett sånt RÖVIGT beteende.
Låt bara bli. 
Ungefär överallt på nätet och i poddar jag lyssnar på, det är som att försöka ducka myggor på sommaren. 
Hänsyn liksom. 
Och det spelar ingen roll om det inte sägs något stort, jag vill inte ens veta vilka som lever då en ganska stor grej med serien är att dom dödar de man hoppas ska leva med jämna mellanrum, då tappar det en hel del spänning om man vet att den och den lever om fyra säsonger. 

Nåväl, i avsnittet jag såg nyss dödade dom två som fick mig att flämta. 
Tänker inte skriva vilka för jag är inte ett arsel. 

Stråla den lilla rövhästen drog en smit också, kom lös från grimskaftet och gjorde en sån jävla räserspurt så hon grävde långa djupa hål i gräsmattan. 
Matten fick paniken och såg katastrofen i vitögat. 
Tack och LOV så finns det ju gräs nu så hon sprang bara 50 meter och stannade så jag kunde gå och hämta henne. 
När jag satte fast henne så gjorde hon en ny rivstart, bara det att hon inte var lös den gången och inte tog sig nånstans 😒
Skithäst 
Hon blev lite förbannad och drog några varv runt trädet istället innan hon gav upp. 
Lilltösen, pillerfia. Fy vad tråkigt hon har. En vecka till så ska hon iallafall få komma ut och jobba lite vid hand. 
Vi längtar. 




Rollspel

Publicerad 2019-05-17 03:12:52 i Allmänt

Har länge lyssnat på en podd som heter Rollspelsklubben, älskar Rollspelsklubben, det är ett gäng komiker som, ja, spelar rollspel. Oftast drakar och demoner. 
Det brukar mest bli trams och kul men ibland spännande också.
Jag har ganska länge tänkt att det vore roligt med rollspel, sen jag var liten faktiskt men det är ju ganska mycket med det hela. Främst måste man ju ha en grupp folk som vill spela. 
Så förra veckan när jag jobbade många många nätter så tänkte jag att va fan jag får väl fixa det själv ju och började läsa på mer och blev mer och mer taggad. Jag kan ju faktiskt vara spelledare ju, behöver inte alls sitta och önska att jag skulle råka hitta nån grupp att haka på. 
Började skriva ett eget äventyr och plugga regler. 
Superpeppad frågade jag tre vänner om dom skulle vilja prova spela rollspel och det ville dom.
Whoop!

Och det är jättekul att förbereda. Mycket att rodda. Satan så mycket. Jag förstod att det ändå krävdes en del att spelleda men inte så här mycket. Men oj vad roligt det är. 
Så även om äventyret blir skittråkigt så har jag iallafall haft kul hittills. 

Ett tag fick jag dock ångest, efter att ha läst 3 böcker om drakar och demoner (det finns fler) och otaliga internet sidor för att försöka lära mig hur man räknar, slår tärningar och tänker så kände jag att det här kommer jag aldrig att klara av. 
Efter att ha läst om och om igen hur viktig spelledaren är och lyssnat på olika poddar (förutom Rollspelsklubben) med proffs så fick jag panik. 
Jag som får ångest av teater och uppmärksamhet tänkte att det skulle vara en god idé att vara spelledare. 

Men så tänkte jag ett varv till med hjälp av Moa och herregud, det behöver ju inte vara så seriöst. Det är ju det lösa, flamset som jag drogs till, inte intresserad av att sitta och räkna tärningar och procent för varenda rörelse. Det är ju inge kul. 
Och vi ska ju bara leka lite. En annan sak om man skulle kliva fram och spelleda ett gäng inbitna rollspelsnördar. 
Så nu känns det bara kul igen. 
Gud nåde den som ställer in dock efter allt mitt klurade. 



Sjukt imponerad av de som har suttit och klurat ihop rollspel från första början. Jag får huvudvärk bara av att försöka förstå. 

Om

Min profilbild

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela