stjärnstrålar

Min blogg mina tankar

Vad var det jag sa

Publicerad 2019-05-30 23:20:55 i Allmänt

Jag har varit så arg idag, arg på den jävla distriktvererinären som fnös åt mig och sa "vad hade du tänkt att jag ska göra", dumförklarade mig för att jag sa att jag misstänkte korsförlamning.
"om hästen inte har tränat hårt, hur tror du då att den ska ha korsförlamning"

Tja 
1. Jag hade tänkt att du skulle komma ut och göra det du är utbildad till och arbetar med.
2. Det är väldigt väldigt väldigt gammal tro att korsförlamning kom bara av hårt arbete.

Inkompetenta röv. 

Tack och lov ryckte Andrus ut som en äkta hjälte fast han inte var i tjänst. Solklar korsförlamning tack så mycket. 
Nästan så jag hade lust att ringa distriktaren igen och säga vad var det jag sa. 
Nåväl, Hamrex fick iallafall behandling så nu ska vi bara försöka lista ut varför han fått det och hoppas att han blir bra fort. 
Dom är så kärleksfulla mot varandra dom här två 💖 det är så fantastiskt fint. 

Så jag har har varit så arg och frustrerad och så tittade jag på en bild på min hund. MIN hund alltså. Och så var jag inte arg längre. 
Gud så jag längtar till jag får träffa henne. 
Min hund 

Oh

Publicerad 2019-05-29 20:45:51 i Allmänt

19:e juni åker jag ner och hämtar henne.
😍
Jag vågar knappt vara glad samtidigt som det spritter och pirrar. 
Min vovve. Min tjej. 

Fan, jag blir galen på alla mina virriga tankar och känslor nu. 

Hund

Publicerad 2019-05-28 23:32:29 i Allmänt

Jag vet inte riktigt med den här hunden som jag fick erbjudande om att ta. Jag har liksom inte vågat vilja eller hoppas.
Jag har tittat på bilder på henne och tyckt att hon är rätt ful. Jag har letat fel och försökt skuffa undan det lite. 
Jag har bara tänkt på varför jag inte skulle kunna ta henne och på allt som är svårt och besvärligt. 
Men hennes ägare vill så gärna ge henne till mig och vi har pratat mycket fram och tillbaka. Allting är liksom för bra. För bra för att lita på, livet brukar ju ge mig en fet smäll så fort jag tror minsta lilla på något bra. Men även för bra för att säga nej. För samtidigt är jag så jävla korkad att jag tydligen inte tänker ge upp. 
Om livet vill fortsätta ge mig smällar så får det smälla på till jag dör. 

I fredags klättrade jag in i baksätet på en bil, onykter och skulle bli skjutsad från en plats till en annan, det skulle även in tre pers till i baksätet, det var bara det att det satt en hund där, i baksätet, en ljuvlig liten hund. Så jag tillät ingen att klämma hunden och därmed tog alltså hunden och jag upp mer än halva baksätet och de tre andra fick dela på resten. Hur fan dom rymdes vet jag inte, hade bara ögon för vovve. 

Men den känslan, av en hund, hur kul allt annat än varit och allt som hänt under kvällen så var ändå den lilla bilresan med en hund i famnen, en liten stund av kontakt med en hund, det som gav mig mest på hela kvällen. 
Hundar är fan det bästa som finns på hela planeten. 

Så nu tycker jag inte att hon är ful längre, jag tycker att hon är underbar och jag får ont i både själ och hjärta av tanken på att inte kunna ta henne. 

Blandade hopp och skutt

Publicerad 2019-05-27 19:10:42 i Allmänt

Den här lilla fishästen har brallan full av myror. 
Det var bara för matten att hålla hårt i grimmmskaftet och hoppas att hon inte kommer på att matten är lite invalid. 
Det var blandade hopp och skutt med inslag av bakbensståeende.
Puh. Svårt att vara sträng när hon är så rolig dock. 

Hon är superfokuserad vid arbetet vid hand som hon fått börja så smått med och jätteambitiös, mycket duktig tös. Men bara promenera sakta i snöre är tråååkigt. 
Det finns ju gräs!! Och vidder som är gjorda för att SPRINGA! 
Vilket hon verkligen hade behövt, den där nacken är inte att leka med. 
Men bara en vecka kvar nu till vi får veta om det är läkt eller ej. 

Så ja, jag är invalid igen också förstås. Läkaren tror att jag har diskbråck, fast vill inte röntga så jag vet inte. Jävligt ont iallafall. 
Blir så jävla less. 

Godingar 💖

Hamrex tur att vara dålig nu. Jättestel i bakbenen och öm i musklerna om rumpan. 
Är lite orolig för att det skulle vara korsförlamning men ingen idé att spekulera. 
Veterinär imorgon iallafall. 
Kan det ALDRIG ta slut. Seriöst 

Väntan

Publicerad 2019-05-21 13:54:30 i Allmänt

Åh vad jag är otålig på att Stråla ska bli frisk nu.
Återbesöket blir den 3:e och det känns som en hel evighet till dess. Nervös och otålig väntan.
Hon är en riktig kämpe min lilla skithäst 
Om tiden går sakta för mig, vad ska den inte göra för henne. 

Findag med finbesök

Publicerad 2019-05-19 01:55:22 i Allmänt

Vilken fin dag.
Började med några timmar i solen hos hästarna. Ulrica och hennes familj kom ut och lilla bäbis fick klappa på och sitta på Stråla 


Hur gulligt va?!? Va va 
Gulligt!! 
Och glad mamman 😁
Himla fint att träffa Ulrica igen, var ju himlans länge sen alltså.
Dessutom fick Stråla massage och oj vad hon njöt. Så fantastiskt fint. 
Hon passade på att ta sig en liten tupplur också. 

Fått mockat lite i hagen också, har torkat upp ganska bra, skulle väl tyvärr komma mer regn snart. 

Åkte in till stan och drack kaffe. Mycket trevligt faktiskt. Mycket trevligt. 

Och så hem och tillbaka till hästarna, pysslade om Hamrex och lät honom beta, plötsligt var klockan 23 och jag ides inte riktigt rida så vi tog en promenad i skogen bara.
Och så hem och titta på några avsnitt av GoT. 
Jävlart hopplöst med spoilers alltså. Jag fattar inte varför. På sätt och vis Ja men det är ett sånt RÖVIGT beteende.
Låt bara bli. 
Ungefär överallt på nätet och i poddar jag lyssnar på, det är som att försöka ducka myggor på sommaren. 
Hänsyn liksom. 
Och det spelar ingen roll om det inte sägs något stort, jag vill inte ens veta vilka som lever då en ganska stor grej med serien är att dom dödar de man hoppas ska leva med jämna mellanrum, då tappar det en hel del spänning om man vet att den och den lever om fyra säsonger. 

Nåväl, i avsnittet jag såg nyss dödade dom två som fick mig att flämta. 
Tänker inte skriva vilka för jag är inte ett arsel. 

Stråla den lilla rövhästen drog en smit också, kom lös från grimskaftet och gjorde en sån jävla räserspurt så hon grävde långa djupa hål i gräsmattan. 
Matten fick paniken och såg katastrofen i vitögat. 
Tack och LOV så finns det ju gräs nu så hon sprang bara 50 meter och stannade så jag kunde gå och hämta henne. 
När jag satte fast henne så gjorde hon en ny rivstart, bara det att hon inte var lös den gången och inte tog sig nånstans 😒
Skithäst 
Hon blev lite förbannad och drog några varv runt trädet istället innan hon gav upp. 
Lilltösen, pillerfia. Fy vad tråkigt hon har. En vecka till så ska hon iallafall få komma ut och jobba lite vid hand. 
Vi längtar. 




Rollspel

Publicerad 2019-05-17 03:12:52 i Allmänt

Har länge lyssnat på en podd som heter Rollspelsklubben, älskar Rollspelsklubben, det är ett gäng komiker som, ja, spelar rollspel. Oftast drakar och demoner. 
Det brukar mest bli trams och kul men ibland spännande också.
Jag har ganska länge tänkt att det vore roligt med rollspel, sen jag var liten faktiskt men det är ju ganska mycket med det hela. Främst måste man ju ha en grupp folk som vill spela. 
Så förra veckan när jag jobbade många många nätter så tänkte jag att va fan jag får väl fixa det själv ju och började läsa på mer och blev mer och mer taggad. Jag kan ju faktiskt vara spelledare ju, behöver inte alls sitta och önska att jag skulle råka hitta nån grupp att haka på. 
Började skriva ett eget äventyr och plugga regler. 
Superpeppad frågade jag tre vänner om dom skulle vilja prova spela rollspel och det ville dom.
Whoop!

Och det är jättekul att förbereda. Mycket att rodda. Satan så mycket. Jag förstod att det ändå krävdes en del att spelleda men inte så här mycket. Men oj vad roligt det är. 
Så även om äventyret blir skittråkigt så har jag iallafall haft kul hittills. 

Ett tag fick jag dock ångest, efter att ha läst 3 böcker om drakar och demoner (det finns fler) och otaliga internet sidor för att försöka lära mig hur man räknar, slår tärningar och tänker så kände jag att det här kommer jag aldrig att klara av. 
Efter att ha läst om och om igen hur viktig spelledaren är och lyssnat på olika poddar (förutom Rollspelsklubben) med proffs så fick jag panik. 
Jag som får ångest av teater och uppmärksamhet tänkte att det skulle vara en god idé att vara spelledare. 

Men så tänkte jag ett varv till med hjälp av Moa och herregud, det behöver ju inte vara så seriöst. Det är ju det lösa, flamset som jag drogs till, inte intresserad av att sitta och räkna tärningar och procent för varenda rörelse. Det är ju inge kul. 
Och vi ska ju bara leka lite. En annan sak om man skulle kliva fram och spelleda ett gäng inbitna rollspelsnördar. 
Så nu känns det bara kul igen. 
Gud nåde den som ställer in dock efter allt mitt klurade. 



Sjukt imponerad av de som har suttit och klurat ihop rollspel från första början. Jag får huvudvärk bara av att försöka förstå. 

Stråla min Stråla

Publicerad 2019-05-15 22:44:51 i Allmänt

Vad jag saknar att rida min Stråla, jag har inte ens känt ett behov av att skaffa en till häst att rida som jag vanligtvis gör så fort det händer något, jag vill bara att hon ska bli frisk igen, det är ju henne jag vill ha.
Jag har ju Hamrex också så jag är inte utan men Stråla är ändå Stråla och vi förstår varandra på en helt annan nivå än med någon annan häst. 
Ändå de bästa öronen man kan ha som utsikt 
Nu när skogen har tinat fram och dessutom håller på att torka upp så vill jag ju ut och luffa med Stråla. 
Jag vågar inte tro något inför återbesöket men hoppas innerligt att vi får börja sätta igång. Det kommer ju att bli en lång igångsättning efter en sån lång konvalecens och jag kommer inte att sitta på henne de första veckorna oavsett.
Två veckor avklarade. 


Funderar över hunden också såklart. 
Ska du flytta till mig? 

En basset, till mig?

Publicerad 2019-05-14 00:43:07 i Allmänt

Så..
Det finns alltså en människa i södra Sverige som behöver omplacera sin basset pga att den slåss med deras andra hund och hon vill ge den till mig, inget betalt, för att det är flera i bassetgruppen på fb som rekommenderat mig som bassetmatte. 
Jag blir så rörd så jag vet inte vart jag ska ta vägen. 
Det är dock svårt, det är så jävla kaos med min ekonomi och att ta bort Leffe kostade närmare 10 tusenlappar plus alla andra veterinärräkningar.
Men kan jag tacka nej? 
Dom erbjuder sig dessutom att möta mig halvvägs, dom bor nästan 100 mil bort.
Åh, vad jobbigt det blev. Jag kan inte säga ja och jag kan inte säga nej. 

Stråla verkar ha chillat lite, accepterat sitt öde kanske 

Fortfarande väldigt tråkigt förstås och hon blir glad av att flytta mellan inne och ute och att komma och stå vid trädet en stund. Lite variation iallafall. 
Idag fick hon ha på sig spikmattan ett tag och så kör vi magneter lite då och då. 
Allt för att försöka hjälpa henne från att inte kurka ihop i kroppen helt. 
Försöker även vara noga med att borsta henne varje dag vilket jag absolut inte gör vanligtvis men det ger lite stimulans, samvaro och lite cirkulation i huden. 
Mattes hjärta. Späcknacken växer och fångesten är ett faktum. 1.5 vecka avklarad. 

Hopptok

Publicerad 2019-05-10 01:33:27 i Allmänt

Lilla fröken fis blev till slut så less på sitt fängelse att hon helt sonika hoppade ut.
Rövhäst. 
Matten slet sitt hår och har försökt göra fängelset något mer utbrottssäkert. Får väl se hur det lyckas, en frustrerad och uttråkad kallblods dam i färgen fux är inte helt lätt att få att bete sig. 
On a positive note så var hon iallafall mindre öm runt kotan än förra veckan trots sina bravader och vildsinta galopprepor. 
Suck suck suck
Bara 3 veckor kvar då ja.
Hon går liksom inte att leda utan diverse pip och sprattel heller och jazzar friskt runt även på liten yta. 
Det var iallafall väldigt skönt att få akupunktur. 

Hamrex har fått löshoppa idag igen. Han älskar det. Så roligt. 
Han blir jättebusig och stolt och glad. 
Han är en riktig sucker för att vara en duktig kille. 

Så himla rolig också, varje runda sprang han fram till mig först och stannade för en massa klapp och beröm, jag hade inget godis han ville bara ha klapp och duktig kille. Sen travade han iväg till Moa och fick godis och så drog han en repa till. 
Så sjukt söt 
Hoppi hoppi 


Det är nog extra skönt att få röra sig fritt på bra underlag också nu när underlaget är åt helvete i hagen. Det hade ju blivit bra men så kom regnet och nu är det kata fucking strof. 
Usch. Så glad att jag la ut grus i fjol så iallafall en bit av hagen är okej. 
Så det gör gott för kroppen att få bränna på lite och sprattla igång musklerna. 

Mycket kul att se att han rör sig så bra nu också, mycket bättre än i höstas. 
Något rätt måste jag ju göra. 


En komiker som jag följer har köpt en taxvalp och jag får typ diabetes. Så vansinnigt sött. 
Jag behöver en hund.. 
Titta bara 


Taxen Alfie. Alltså. Va va 

Fishäst

Publicerad 2019-05-07 05:39:30 i Allmänt

Hon är sååå uttråkad på vila. Jag försöker plocka kvistar så att hon har något att pilla med hela tiden och tyvärr tycker synd om henne så jag dränker henne i hö också. Det hjälper lite tycker hon men ändå sååå tråkigt.
Nu är det iallafall bara två veckor kvar till hon får börja göra lite lätta aktiviteter, kanske lilla pillerhuvudet mår bättre iallafall. 
På onsdag ska hon få akupunktur för att hjälpa henne må bättre i sitt stillastående. Att stå stilla är det värsta hon kan göra med sin övriga problematik. 
Huff Huff. 
Ja se livet, det tänker inte lätta lite på bördan för mig inte. 
Jag vet inte riktigt hur många gånger jag har tänkt att "nu orkar jag inte mer" men någon minut efter så är jag uppe och slåss igen.
Fast det verkar uppenbarligen som att livet också tänker slåss till jag inte rör mig mer. 
Så fort jag bara nuddar vid tanken om att det kanske ordnar sig i nån ända, så får jag en ny smäll. Det är fan helt otroligt. 
Ja. Vad ska man göra? 
Allt för dig iallafall, det är ett som är säkert. 

Hamrex fick löshoppa lite häromdan, han tyckte att det var SKITSKOJ. Så roligt att se. 
Han har ju haft det svårt på ridbanan, dels jobbigt med kroppen men framför allt så får han prestationsångest. 
Han är liksom utbränd på ridbana. Vill inte. Blir till en betonggris om han tror att man försöker kräva något av honom. 
Jag är glad att han vågar säga och jag tror att han är glad att han har två människor som lyssnar på honom. 
Så vi försöker göra ridbanan rolig och kravlös. Och löshoppa, det var roligt. Vrooom Vrooom. Skutt skutt. 
Stolt och nöjd. 
Egentligen allt utom rida som genererar mycket beröm gör han galant så länge han inte känner någon press. 
Han måste säkert även få tid på sig att känna att kroppen orkar och klarar av arbete på böjt spår nu.
Jag vågar väl knappt nämna det, jinxa det för då kommer rövlivet och sliter det ur händerna på mig. Men det här med Hamrex blev så himla bra. Att dela häst med någon är alltid läskigt men Moa är verkligen den perfekta personen att dela häst med och jag fick en vän på köpet, såna har jag ju inte jättegott om direkt. Så det är väl bara försöka låta bli att inte paja det. 


Hos doktorn

Publicerad 2019-05-02 23:28:50 i Allmänt

Stråla har ju varit halt. En konstig hälta som bara synts på volt och ibland har hon varit svinhalt och ibland inte direkt. Inte för att jag kollat henne jättemånga gånger på volt, tre gånger på 2.5 vecka.
Mina ögon har inte kunnat se nånting på rakt spår och hon har sprungit i hagen och inte visat något. 
Så i lördags skulle jag ta henne på promenad efter att fått på sommarskor, hon skrittade jättebra till hon blev rädd för en traktor och sprang till tre fyra steg och blev svinhalt. Linkade hela vägen hem. Stod två minuter vid trädet och gick sen till hagen utan hälta. 

Det visade sig att det även blev ett detektiv arbete för veterinären. Inte ett dugg halt på rakt spår ens med böjprov. 
Inte heller på volt på ridbanan. 
Det var först på volt på asfalten som hältan visade sig. 
Efter diverse undersökningar kunde konstateras att hon var halt på båda fram. Mest höger men med höger bedövad visade sig även en liten hälta på vänster.

Så blev det otaliga röntgenbilder och även ultraljud och Jo se lilla fröken hade skaffat sig stressfissurer.
Dvs små sprickor. 
I karleden vänster var i princip läkt med en liten benförtätning och i kotsenbenet höger fram. Med pågående inflammation i kotsenskidan och en rejäl blödning i huden.
Så hon har lyckats med något rejält trauma.



Och jag är så himla glad. 
Kanske inte helt normalt att vara glad över att hästen har sprickor i benen men jag hade förväntat mig pålagringar i båda fram eller något ännu värre. 
Hennes ben och hovar är nu röntgade och jättefina i leder och senor och strukturer och dessa små fissurer kommer enligt veterinären att läka ihop fint.
Det är inget som är mitt fel, inget som jag har ridit dit, eller kunnat påverka, det är en olycka bara. 

Nu väntar dock fyra veckor på "boxvila" innan återbesök.
Fyra veckor. 
Fy fan, fröken kommer att klättra på väggarna. 
Hon får iallafall vara ute så att så illa är det inte men hon ska stå så still som möjligt iom att gaffelbandet drar i fissuren hela tiden när hon rör sig. 
Och på 2.5 vecka om det ser bra ut så ska hon få göra lite gymnastik vid hand. Börja göra lite öppna och sluta osv på mjukt underlag. Så det kommer ju att underlätta för psyket.
Nu är det lite rädsla för fång och förstoppningskolik iom stillastående men vi får försöka så gott vi kan.

Allra käraste lilla skithäst 

Om

Min profilbild

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela