stjärnstrålar

Jag har lite svårt för att berätta för folk, att skriva här är lite en annan grej, jag glömmer ofta bort att det faktiskt är på nätet för hela världen att läsa om dom vill. Det är mest som att skriva lite dagbok eller bara prata ut i intet.

Men så kände jag att jag behövde berätta för min chef eftersom att jag troligen blir borta ganska länge från jobbet efter operation och så och när jag berättat för chefen så var jag tvungen att berätta för min goda vän Maritha som jag jobbade med förut, hon är så mycket mer än bara en föredetta kollega och jag hade helst velat berätta för henne face to face med tanke på våran lite speciella relation och hur jag vet att hon är som person.

Men jag ville även att hon skulle höra det från mig och inte på omvägar så jag kastade iväg ett meddelande.

Hon läser meddelandet, sätter sig i bilen och ska köra hem från jobbet och är i sån chock att hon krockar.

Det känns som att det är mitt fel. Dumt och okänsligt att bara skicka ett meddelande.

Pratade i telefon länge sen när hon kom hem och hon var så ledsen, det var så konstigt. Och pappa är ledsen och orolig och jag är mest.... Ingenting. 

Sen har även två andra föredetta kollegor hört av sig och båda började med "jag har hört att du har blivit sjuk" varpå jag känner.. sjuk? Jag är inte sjuk. 

Men. Jag antar att jag är det. Eller. Va?

Jag vet inte. Konstigt.

Det är ju inget som bara har kommit pang bom, för mig är det ingen större skillnad, jag har mått så här så länge, den enda skillnaden för mig är att det kanske finns ett svar på varför helt plötsligt. 

(Jag blir väldigt glad och rörd över alla som bryr sig, det är inte det, det bara är konstigt)

 

Jag vet inte, borde man vara mer orolig? Jag vet inte om jag bara inte har fattat eller om jag bara är så här lugn. 

Klart att ångesten kommer ibland men oftast är det helt lugnt. Det är ju en situation som jag inte kan göra NÅGOT åt. Jag har liksom ingen möjlighet att påverka det här i ena eller andra riktningen så det enda jag kan göra är bara att åka med och passa på att nyttja livet medan det finns kvar och kroppsdelarna medan dom funkar.

🤷