En basset, till mig?

Så..
Det finns alltså en människa i södra Sverige som behöver omplacera sin basset pga att den slåss med deras andra hund och hon vill ge den till mig, inget betalt, för att det är flera i bassetgruppen på fb som rekommenderat mig som bassetmatte. 
Jag blir så rörd så jag vet inte vart jag ska ta vägen. 
Det är dock svårt, det är så jävla kaos med min ekonomi och att ta bort Leffe kostade närmare 10 tusenlappar plus alla andra veterinärräkningar.
Men kan jag tacka nej? 
Dom erbjuder sig dessutom att möta mig halvvägs, dom bor nästan 100 mil bort.
Åh, vad jobbigt det blev. Jag kan inte säga ja och jag kan inte säga nej. 

Stråla verkar ha chillat lite, accepterat sitt öde kanske 

Fortfarande väldigt tråkigt förstås och hon blir glad av att flytta mellan inne och ute och att komma och stå vid trädet en stund. Lite variation iallafall. 
Idag fick hon ha på sig spikmattan ett tag och så kör vi magneter lite då och då. 
Allt för att försöka hjälpa henne från att inte kurka ihop i kroppen helt. 
Försöker även vara noga med att borsta henne varje dag vilket jag absolut inte gör vanligtvis men det ger lite stimulans, samvaro och lite cirkulation i huden. 
Mattes hjärta. Späcknacken växer och fångesten är ett faktum. 1.5 vecka avklarad. 

3 kommentarer
Therese

Men du, vad fint av dom att rekommendera dig, det skulle jag också göra, lätt.
Bättre ägare kan hunden inte få.
Men jag förstår ditt dilemma, du får tänka igenom det ordentligt. Snällt av dom att köra upp halva vägen.
Inget lätt val, jo kanske men ändå inte. Svårt.

Svar: <3
Lätt men svårt.
Undrar om satan vill köpa min själ?
None None

Tiger

Men åååh!

Så himla himla fint med din "omtale", eller vad det nu heter på svenska!
Tänk om det går!?

Kämpa Strålan!

Svar: Så himla fint.
Människan kontaktade mig för att folk hade skrivit pm till henne om mig. Alltså
None None

Ullis

Åh vilket dilemma.. Men det är ju nästan som om det inte går att säga nej? 😱

Svar: Eller hur. Kors
None None