Äntligen
Jag har ju fått rida för veterinären för länge sen men jag är hellre lite överdrivet försiktig och det har varit roligt bara att kunna promenera och cykla med henne.
Alltså jag har faktiskt på riktigt en helt otroligt fin häst.
Red bara 23 minuter hemmavid, lite "dressyr" på ängen var jobbigt sa Stråla, himla jobbigt det där med att böja sig men hon kämpade på.
Lite fram och tillbaka längs vägen också och på slutet fick jag tio steg av en perfekt 👌trav. Bästa häst.
Imorgon ska vi nog ge oss ut i skogen och lyfta på fötterna.
Igår fick dom akupunktur, Hamrex kunde tänka sig att slappna av i några sekunder, inte mer, men ändock framsteg. Han är verkligen en osäker och bekymrad själ.
För ett år sedan när jag precis börjat lära känna honom så hade veterinär Anna sagt att han hade stressrelaterade skador på tänderna. Konstigt tänkte jag han verkar inte ett dugg stressad.
Men oh att han är. Fast han stressar inåt för det mesta. Jag ser det dock som positivt att han mer och mer vågar tala om sina rädslor och bekymmer. Hästar måste få våga uttrycka känslor.
Stråla, hon somnade så fort Andrea tog på henne.
Hon. Kunde. Inte. Hålla. Ögonen. Öppna
😴