Bra skit
Har plöjt hela s 6 av The walking dead på ett dygn, den är för jävla bra den serien men helvete så mycket ångest. Har en del klagomål förstås, som att dom lägger en liten gasbinda på ett sår som håller på att förblöda, som om det skulle hjälpa, och hur fan kan dom bara lämna sånt som går att äta eller dricka, hur kan hästen vara skodd, varför blir man bara dödligt sjuk av ett bett och inget annat och hur kan zombiesarna väsa och fräsa när det dom bara är ett tomt skal eller totalt trasiga? Men försöker se förbi det.
Har aldrig nånsin pratat så mycket med en tv serie /film, den ena jäveln är dummare än den andra o h det är hela tiden nån som ska sätta dom andra i skiten och är dom inte dum så är dom klantig.
Gah!
Och alla bara dör. Men det är lite det som är bra, man kan inte slappna av och tro att någon ska överleva bara för att dom hör till innegänget, inte så förutsägbart.
Det är väl pga min egen ångest som jag lyckades se hela säsongen på så kort tid, den har liksom nått nya höjder, så fort jag snuddar vid tanken på något av allt det som är tungt så svartnar det för ögonen, bokstavligt, och hjärtat är på väg att galoppera ut genom bröstkorgen och det går inte att andas.
Så se serie och lyssna på podd, inte ge tankarna fritt spelrum. Hålla huvudet ovanför ytan. Till vilken nytta vet jag inte men än dock. Trampa på.
Hoppas jag hinner få hem s7 till helgen, fast jag vet dock redan vad som händer i första avsnittet. Hur fan klarar dom av att hålla sig ovanför ytan? Fortsätta framåt.