Huff puff
Uppdaterat detta inlägg, det var så dåligt skrivet att jag höll på att få krupp. Jag hatar min telefon , den är sjukt usel och att ge sig på dumma idéer som att blogga via den är det vansinnesutbottsvarning på
Igår fick jag rida ridskolans största häst, 178 enligt uppgift. Jag har sett honom som en vidrig häst att rida, alternativt och mycket troligt i mina ögon, en häst det är otroligt synd om då han knappt rör sig framåt på lektionerna och får en del spö för det förstås, vilket han ignorerar totalt som i att det går inte fortare framåt iaf..
Jag rider aldrig med spö på ridskolan, tycker att det ska gå lika bra utan och det är ju inte som att det hjäålper heller, på nån häst, dom har som stängt av..
I skritten i början svarade han jättebra, kändes väldigt fin och lyhörd, när vi sen skulle börja trava så ville han inte verkligen inte alls, ungefär där tänkte jag ge upp men efter ridläraren hade gapat på mig att sluta klämma med skänklarna och jag (efter lite muttrande) gjorde som hon ville så kom pålle minsann igång. Och jäklar vad han kom igång :-)
Vilken trav. Ho ho . Jättefin vart han, och rolig. Det var tur att detta pass inte var i början, jag minns när jag fick rida näst största hästen, då höll jag ju på att kissa på mig av skräck. Denna gång var jag inte rädd en sekund. Trots att det gick undan som sjutton på långsidorna.
Jag har faktiskt aldrig aldrig sett den hästen röra sig så fort förut. Ja han brukar ju knappt röra sig alls. Jag är rätt nöjd med mig själv faktiskt. Men sen orkade jag ju inte rida utan hade fullt sjå med att hänga med. Riktigt träningspass, jag var svettig precis över allt. Hoppas jag får rida honom nästa gång jag gillade verkligen den hästen. Och snäll och go. Myshäst.
Det har verkligen gjort mig gott att rida på ridskola, fått lära mig flera olika sorters hästar och blivit av md en del rädsla och osäkerhet och fått mer tro på mig själv.