Äntligen! Finaste underbara
Jag misslyckades faktist med sovandet. Mycket konstigt må jag säja. Först kunde jag inte somna sen vaknade jag flera gånger.
Nå efter lite surfande på em så såg jag att det pågick dressyrtävlningar på Öbacka så jag åkte dit och kikade en stund. I vanlig ordning så vart jag inte imponerad och kände att, ja, jag kanske inte är så kass ryttare ändå.
Jag menar, rider man MSV så ska det väl vara lite prydligare än hackande, juckande och flaxande på gapande och allmänt tydligt missnöjda hästar.
Men så kom ett ekipage som jag inte kunde slita ögonen ifrån ens när dom var utanför banan. Först var det hästens utstråling som fick mitt öga att fastna, att det sen var en otroligt vacker fux med fina tecken gjorde ju inte saken sämre.
När den kom in på banan så var den så smidig och spänstig och såg supertrevlig ut. Ryttaren red jättefint och hästen såg förnöjd ut hela tiden och gick med helt lugn och sluten mun.
Ja superfina var dom.
Trista bilder då jag bara hade telefonen
Kolla svansen <3
Sen ides jag inte stanna för att se nästa klass då dom skulle rida igen, tyvärr vet jag inte heller hur det gick för dom men kom dom inte högt upp så blir jag förvånad.
Sen. Sen. Sen.
Ih hi hi hi. Stollehäst. Äntligen! 5 veckor sen sist.
Så här gick Mayans tankegångar på våran tur:
Gräs.
Gräs.
Gräs,
Åh, hon klättra upp, ridhäst =) Då ska man springa.
Och så galoppera.
Nähä.
Nu då. Galoppera.
Galoppera.
MÅSTE man skritta bara för att det är en stenig nerförsbacke. Ååh, fåniga människa.
Ah! En stol!!
Woho! En raksträcka, det innbär garanterat fyrsprång.
Woho! Jag har världensbästamtte oh vad det susar i öronen.
Ah! Vägen ser konsigt ut.
Woho!!!
Vadå proo!?!
MÅSTE man skritta bara för att det är asfalt.
Ååååååhhhh så tråååk
GRÄS!!
Underbara stollehäst.
45 minuter var vi ute allt som allt, mest skritt (nåja) och en del blandade gångarter. Nu kanske det inte var så där jätteklokt att låta henne släppa lös efter att hon inte varit riden på 5 veckor men hon har ju rört sig mesta tiden och skadan har varit av sådant slag att jag kände att det var okej.
Och underbara sadel. Materielkärlek. Om det hade varit lagligt hade jag gift mig med den.
Konstaterade att STrålan var lite öm i ryggen och att Ebba så väldans gärna ville gå på promenad så vi tog en svän gi skogen och lyfte på fötterna och så gick vi backarna på näset. Pust och puh! Tog och passade på att rygga lite i backe också, en sån där grej som vi har fått från et:n att göra som glöms bort ibland.
Så fin dag.
Nu ska jag grisa ner rmig i soffan och slappa resten av kvällen. Fick hem en massa nytt att titta på igår så jag tror jag fördjupa mig i s3 av Sherlock =)