Vart är allt det gröna
Jag är aldrig speciellt morgonmunter men då man blir väckt av folk som helt enkelt inte tar hänsyn i en väldigt lyhörd båt då blir jag på dåligt humör. Tisdag och onsdag morgon kl 7= fasligt liv. Morr. I natt kl 2= förbannat liv. Morr!! Väl på bussen mot arlanda, tyst och skönt i hela bussen förutom den gammelfyllestinkande gubbe som satt precis vid mitt öra och pratade högt och ljudligt om diverse möten och jobbet och bla bla. Kräks på honom. Morr.
Sunkigt vandrarhem, äckliga madrasser och vidriga kuddar, luktade sunkigt och var fruktansvärt lyhört. Vattenkranarna dånade och varmvattnet tog slut.
Skavsår på fötterna efter allt promenerade, fattig efter allt shoppande och ont i magen efter allt ätande.
Hi hi. Så förbannat dåligt var det inte, det bara låter så
Det var förbannat härligt. Förutom att bli störd på morgnarna.