stjärnstrålar

Tack så mycket 

 

 

 

 

 

Det kommer bli så att dom får prova operera. Jag ska ringa imorgon och be att få prata med kirurgen och bara prognosen efter själva operationen är god, bara dom kan ge ett gott besked om att han får ett gott liv efter så ska dom få prova. Om det visar sig att det är för mycket skadat eller för svårt att operera när dom väl har öppnat honom så får han somna in där och då, jag vill inte försöka hålla liv i honom till varje pris men han ska få den chans han har.

Så länge han kämpar ska jag kämpa för honom. 

 

 

 

 

 

 

Det var en sån chock att få det beskedet, att det var så allvarligt hade jag aldrig trott. Och jag är bra på att tro det värsta. 

Veterinären verkade så nedslagen och ledsen och på henne lät det som att jag skulle låta honom somna in fast så här i eftehand så tror jag att hon lite tog det för givet eftersom att han är en oförsäkrad katt. Det kanske inte är så många som ens överväger att operera en oförsäkrad katt?

För mig så får det inte spela in, jag skulle aldrig nånsin förlåta mig själv om jag inte skulle göra allt jag kunde för pengars skull. Det är ändå bara pengar. 

60% chans att han överlever. Det är i alla fall på den positiva sidan. Right?

Om vi har lite tur, har jag tänkt, OM, varför vi skulle ha "tur" mitt i allt. Så var det där förra veckan som det skedde nånting. Det kanske inte var så här illa från början, eftersom han inte visat några symptom tänker jag.

Vetrinären sa att det var väldigt konstigt att han mått så bra så länge.

Men Det kanske var först då nånting brast ordentligt och fick tarmarna att flytta på sig. Kanske dom inte har hunnit växa fast.

Kanske.