stjärnstrålar

Men att någon varnar för mig det är en vidrig känsla. Speciellt som sagt som det har varit en person som jag har tyckt bra om. 

En person som bara några dagar innan hade varit så gullig så, som hon alltid är. En sån vän varelse som alltid är rar och säger rätt saker. 

Skenhelig. Vet jag nu. 

Vid konfrontation så kommer det bara en massa luddiga bullshitiga ursäkter men ingen förklaring. 

"Jag tycker jättemycket om dig som människa och hästägare". "jag är jätteledsen" "jag skulle aldrig agera så idag" 

Ursäkta men håll bara käft. 

Jag får inte veta vad det är jag påstås ha gjort så att hennes agerande gör att jag misstänker alla jag känner för att säga riktigt vidriga saker om mig. 

"Jag fick höra oroväckande saker" 

Oroväckande... 

Jag har bett om att få veta så att jag kan ändra på mig eller avfärda det som skitsnack. 

Men "jag vill inte kasta någon under bussen". Därmed har hon kastat alla under bussen. Tanken på vad hon hade kunnat förstöra med sitt beteende. Undran över vad folk går och säger om mig. Kommer jag våga visa mig på någon kurs igen? Kommer alltid fundera på vad folk tisslar om nu. 

Som om jag inte hade nog svårt för att lita på folk tidigare. 

Ynkliga futtiga lilla människa.