Hoppla!

Åååh. Känslan när man inser att man visst är lite småkär. I en människa (inte en häst) för en gångs skull. En IRL människa liksom. Wtf! Händer inte ofta.
När jag för några dagar sen trodde jag såg personen på stan och hjärtat hoppade några extra slag. Vad fan liksom! Jag tycker mest att det är jobbigt, medans alla andra tycker det är så härligt att vara kär så tycker jag bara att det är besvärligt och ivägen liksom. Få se nu, varför är jag singel. Ha ha.
Den här gången är det iaf extremt utom räckhåll. Och på sätt och vis är det skönt. Då behöver man inte fundera så mycket. Inte heller behöver det bli ivägen eller ta tid. Ganska intressant iallafall hur det bara kan slå till. Lite förvånad men ändå inte.
Ja jösses då. Behövde bara få det ur mig. 
 
Och nej, ni kan inte gissa er till vem det är så spekulera inte 
 
 
3 kommentarer
Therese

Men så mysigt att få bli kär!
Trist om det är extremt utom räckhåll.
Men man vet ju aldrig vad som händer, vips bara så är han inom räckhåll. ;)

Svar: Nope
Stjärnstrålar

Therese

Det var ju synd, men du verkar ju rätt nöjd med hur det är nu så. 😊

Tiger

Sötspanjoren du har. <3

Kär? Men jaaaa, precis så jag också känner. Besvärligt och i vägen. Liksom Orka.

Vet precis varför jag är singel! ;)

Svar: Eller hur.
Ja nu vet jag också, förut fattade jag inte riktigt att det är väldigt sjävvalt. Men nu vet jag =)
Stjärnstrålar