Ironin
Alltså. Om Stråla hade varit lämpad för avel
Mhm
Väldigt ironiskt att jag i några veckor gått och funderat på vart ridsuget tagit vägen, den har inte funnits, typ alls. Har heldre cyklat eller promenerat. Men så fort jag inte KAN rida då är jag HUR ridsugen som helst.
Lite brydd i Rino. Egentligen borde det väl inte vara några problem, hans matte är ju veterinär liksom. Ring henne. Men jag vågar inte riktigt. Knäppt va?!? Så himla rädd för vad hon ska tänka om att han har fått ont i ryggen nu. Värdelös fodervärd liksom. Och för fet ryttare. Gah. Jäkla hjärnspöken.
Tänk att hundra fina ord inte ens kan väga lite emot alla de elaka ord som man säjer till sig själv.
Jag förstår hur du tänker och ingenting jag eller nån annan säger, kan ju tyvärr lindra det du känner till fullo. Men så fint och stabilt som du rider, borde inte inverka på hans rygg.. han är ju inte riktigt kurant någonstans i kroppen. Det har ju regnat en del SVINBLÖTT på sistone- sånt inverkar ju också med spänningar som följd. SÅ synd att jag skall åka bort just denna helg :(