.

Jag är expert på självdiagnos via google och jag har precis konstaterat att jag inte kommer att dö. Inte exakt nu iaf. Men att panikångest är vansinnigt läskigt.
 
Fortfarande darrig och bortdomnad. Jag vet sen tidigare att smärtan i bröstet beror på oro och sorg, det var likadant i höstas. Men när attacken rullade in så blev det väldigt svårt att separera symptomen. Just nu önskar jag att jag inte hade ett ridläger att åka på om 3 dagar. Den här soppan hade inte kunnat komma mer olägligt. Oron att något ska hända någon av de andra när jag är borta. Stressen över hur jag ska besluta om Leffe. På så kort tid.
2 kommentarer
Therese

Ja panikångest är inte på något sätt kul. Helt fruktansvärt jobbigt speciellt då man har det första gången, när man inte vet vad det är frågan om.
Jag var helt säker på att jag skulle dö.
Men det går ju över, tack och lov.
Förstår verkligen att det är mycket som snurrar för dig och sånt kan ju verkligen utlösa panikångest.
Ridlägret kanske är precis vad du behöver även om du inte känner det nu, men när du väl är där kanske du kan slappna av och tänka på annat?
Hoppas det iaf, för din skull.
Det går inte att hoppa av ridlägret då och få pengarna tillbaka? Man kan ju faktiskt bli sjuk.

Svar: Nä fy fan. Jag hade iaf lite koll på vad det var som hände men trodde ändå att jag skulle behöva åka till akuten eller nått. Eller dö. Kändes liksom lite så där typiskt att universum verkligen skulle ta död på mig.
Just nu känns det mer okej med att åka iväg.
Stjärnstrålar

your partner in crime

Du, jag förstår. Jag är så jävla ledsen att detta kom just NU! Det skall ALDRIG komma, men du fattar.. detta ridläger skall ju vara din semester. Det låter ju som pissigt och fjuttigt när man säger det- men jag skall ändå göra det: "jag tror det är bra för dig att komma iväg en sväng.."

Vad jag förstår så har du fantastiska människor runt dig som kommer hålla superkoll på dina hästar. Eller hur? Det är bara sex dagar- sedan är du hemma igen! Det är bara tre dagar längre än du normalt är borta hos exempelvis Therese va? :)

Jag VET din oro, jag känner din ångest och jag förstår dig fullt ut hur du tänker. Men för att du skall orka, så måste du göra någonting för DIG. Dina djur kommer älska dig än mer när du kommer hem, fulltankad av ny energi i din kropp och ny luft i dina lungor.

Jag hoppas vi får boende tillsammans. Har mejlat dem för evigheter sedan men det verkar ju inte som man får något svar.. annars byter vi! Tänker prata med dem att det är viktigt för både dig och mig med vila- så slipper vi kvällsaktiviteterna om vi vill. Bara chilla på rummet/stugan, ta en promenad, ligga i gräset <3

Svar: Tack.Jo jag har jättebra skötsel av djuren. jag är bara konstant allmänt orolig och lite exra just nu.
Känns något lugnare idag.

Nej dom verkar inte svara på mail alls. Jag har provat tidigare. Men det går säkert att prata med dom på plats.
Stjärnstrålar