Vad händer?

Halvtråkig dag. Helrisig i kroppen. Riktigt dålig och vill bara sova men måste hålla mig vaken för att sova i natt, imorgon väntar jobb från 8,30 till 22. 
Hållit på lite med bilen och det tömde den lilla energin jag hade i dag, typ ingen alls så det är soffläge som gäller och jag tror hästarna får vila idag trots att det blir vila imorgon också. Ingen WE för oss imorgon heller alltså 
 
En sån här dag tänker jag att det är bra att jag inte har en till att få dåligt samvete över. men å andra sidan har ju ingen häst dött av att få en extra vilodag.
Jag tackade faktiskt nej till några arbetspass framöver, lördag jobbar jag bara kväll fast hade fått heldag om jag velat och söndag och måndag måste jag vara ledig fast jag hade fått jobba då också. Får skitdåligt samvete som vanligt men jag måste vila. Innan kroppen krachar totalt. (om den inte redan gjort det) 
 
Ibland blir jag lite orolig för mig själv. Hjärnan funkar inte som den ska och motoriken funkar inte som den ska, jag tappar saker hela tiden, det är som att händerna bara blir slappa. Går in i saker, missbedömmer avstånd. Skriver fel hela tiden. Vissa stavfel är ju ganska vanliga och blir av att man har bråttom när jag skriver och inte så konstiga men när man tex ska skriva felen och det blir flem- Flem? Det är tur jag läser igenm det jag postar för det mesta annars hade mest blivit obegriplig rappakalja.
Stora koncentrationsvårigheter och svårt att hänga med i texter och när folk pratar, pratar jag med chefen så uppfattar jag ungefär hälften.. Ja sånt. Förutom allt annat då. Denna jävla huvudvärk. Och nacken som ilar så fort jag rör mig och hela kroppen. Allt. Aj.
 
 
På måndag kommer även ETn och checkar Stråla så då behöver jag vara ledig. Inte för att jag tror att hon ska finna nått illavarslande. skulle bli lite förvånad om hon inte tycker att det bara blir bättre så fin som hon är nu, mest bara en check och laga till innan det drar iväg, det finns alltid att laga till.
 
Har iaf lagat 3 matlådor förutom dagens middag, det är skönt att ha gjort, några mål mat mindre att tänka på. 
 
Jag saknar att kunna köra, måste ta mig i kragen och göra det nån dag, vi har ju fått klartecken från veterinären
 
 
3 kommentarer
johanna

Var rädd om dig.

Lena

Lyssna på din kropp Linda! Tänk på att du varit med om flera jobbiga saker och dessutom en stor sorg, sånt sätter sig i kroppen(och knoppen)det går liksom inte att bara köra på efter nåt sånt....själv har jag mest legat på kökssoffan senaste halvåret...Kram

Svar: Tack. Ja visst är det så det har du rätt i. Men jag har inte riktigt tid till det. Måste jobba så mycket jag bara går för att komma ikapp igen. Mayans bortgång kostade många många många många tusen. Å så Lillemans operation som jag avbetalar. Och Ebbas vetrinär räkningar. Ja det är bara jobba vidare.
Stjärnstrålar

ullis

Linda. Du vill inte hamna där jag varit (är). Det tar lääääänge att komma igen, och då började jag ändå vända det hela i relativt god tid. Och ändå har kroppen tagit så fruktansvärt mycket stryk.

VAR RÄDD OM DIG!!

Förresten.. vilken fantastisk häst i Älvsbyn! Såg den också och blev superförälskad.. ❤