Man måste nog äta lite gottis

Jag lyckades visst vara 4 timmar hos hästarna, kanske inte riktigt vad läkaren medade med "vila" men det var ju så trevligt och saker och ting går inte direkt fort, trots 4 timmar hann jag ändå int emocka stora ligghallen, men jag mockade åt Rino och lite i hans hage, pysslade och grejade och så hjäålte Helena mig att hämta hö för äta måste dom visst göra dom där fyrbenta.
Och sen tog vi en underbar skritttur tillsammans, jag och Rino och Helena och Stråla. Det är så länge sen jag satt på Rinon nu så jag mindes knappt hur man gjorde, det är nästan så där att det blir lite läskigt just när man sätter sig upp för det var så länge sen man satt på en häst öht, en snabbis på Stråla för snart två veckor sen. 
Rino var superpigg och superglad.
Han mascherade i VÄLDIGT rask takt med öronen spikade framåt kändes jättefin och inte alls stel i bogarna. Supersuperglad kille valde att gå in skogen och älgade på så jag hade inte hjärta att be honom vända om så det blev en rejäl första tur, vet inte exakt men runt 1.20 var vi nog ute, lite uppför och lite nerför och lite ojämt, lite missnöjd kille då vi tillslut blev tvugna att vända, gud så tråkigt liksom. 
Sötnöt!
 
Åh så roligt det var, och mysigt, och bara helt rätt. 
Suddo lurvo fluffo Rino.
Nu vill jag bara rida mera. Mera mera mera.
Jag får alltid en liten psykisk spärr när det har varit nånting med hästarna, en oro att typ allting ska gå åt skogen när jag hoppar upp igen. Exakt vad vet jag inte att jag tror ska hända eller så men det är nånting där i det undermedvetna som gnager lite, som hindrar mig från att hoppa upp igen, det är därför det tagit sån tid fast han kännts fin i ryggen ett längre tag. Efter den här fina turen så är den spärren iaf borta. han var lite fin som alltid, om inte finare bara och han han kurkade inte ihop av min tyngd och förhoppningsvis har han inte ont i ryggen i morgon, träningsvärk kanske dock.
 
Imorgon får dom en skrittpromenad, hoppas på att det går att ta dom båda med cykeln, på lördag ska dom få massage och på söndag promenad igen.
Och imorgon ska ponnyerna få tänderna fixade av Anna.
 
Leffes lurviga ben
 
 
 
Ernst 
 
 
1 kommentar
Linnea

Skönt att veta vad det var i lungorna! Bra att du åkte till läkaren.
Mysigt att rida och vet precis vad du menar. Var ute med Frej ca 20-25 min för nån kväll sen, första gången på länge. kom tillbaka och väntande att han skulle falla ned å dö typ. Men de gick ju galant, han överlevde och mår bra i kroppen och då vill man ju såklart ut igen snart :-D