stjärnstrålar

Tänk att det kan vara så roligt att fara och ränna bakom en hästrumpa. Ibland blir jag bara så där... förvånad över vilket intresse man har egntligen. Skotta skit, packa hö, kratsa hovar och dyrt som fan är det alltid är det nått som ska köpas eller fixas och så fara och springa efter eller sitta bakom en hästrumpa. Låter det normalt egentligen? Rida, okej ja. Men resten. 

 

Hursomhelst så tog jag Mayan och Skorpan med mig, hoppade upp på cykeln och for till ridbanan. Gud så skönt det var att cykla btw, det gillade min kropp.

Väl på ridbanan så varierade jag mellan att tömköra och "longera" Mayan, volter, öppna efter långsidorna skritt och trav över bommar både på rakt och böjt spår samt över ett pluttigt litet hinder. Lite gymnastik mao.

Mayan var ack så skeptiskt i början men hennes inställning förändrades drastiskt efter en stund och hon verkade tycka det var riktigt roligt. 

Bra det. Hon har varit lite ovillig att gå ut på senaste och några gånger vänt när jag plockat fram grimman, så vi måste göra roliga saker och förska få tant mjukare i kroppen igen.

På hemvägen så travade vi en bit också vilket både Mayan och Skorpan blev galet exalterade över och drog på utav tusan. Kanske tar en längre cykelrunda imorgon om värdet är lika, bara med Mayan så hon får springa och busa lite utan belastning och bara ha roligt.