Tokig tant

 
Hittade en väg där det inte bara var is så vi travade på en hel del jag och Mayan, vilket var väldigt uppskattat av en mycket pigg dam.
Jisses då. Jag satt och tänkte på ridläraren Camilla som senast blev helt fascinerad av att tanta kunde sprutta lite, å då var det lite, jag sa att "då skulle du följa med oss ut i skogen". Började ju rida för henne då Mayan var i en svacka och våran ridbana var skitkass så hon har liksom fått en lite felaktig bild av tant kan man ju säja.
Hö hö.
Jag hade tänkt mig en galopp men hon laddade så in i helvete och så bra var inte underlaget kände jag.
Ah, roligt var det iaf. Mayan lämnar mig alltid med ett stort leende. Min fina toktant.
 
Jag är iaf nöjd över att jag snubblade över insikten om varför jag blir så störd på Strålas beteende, även om det inte var så bra. Något är inte som det ska med fröken. Det är den känslan jag har och då är det så. Jag trodde att Maria skulle ha fixat till det som var galet den här gången men det räckte tydligen inte så nu får jag söka andra vägar.
Vackra värld!
0 kommentarer