Kärlek i hästhagarna.
Har varit och sprungit efter ett gäng pigga glada gammelhästar. Promenad var tanken men det vette tusan vad det vart.
Busdjur.
Å ponnyn är värst. (ja hon börjar höra till gammelgänget hon också hon blir ju för tusan 17 år. Eller vänta nu... 16? Bra koll. Ja hon är ingen ungdom iaf.
När vi sen kommer tillbaka så stannar Leffe och pratar med Stråla och Dagg det var kärlek i luften så här på allahjärtans. Leffe tom slängde ut snasen.
Jag önskade att jag hade haft kameran, Dagg som bryr sig föga i tjejjernas uppvaktande vart störtkär i Leif.
Sen gjorde han bort sig när han tog tag i Leffes grimma och vägrade släppa. Ja herregud. Efter ett bra tag så blev Leffe less och sa åt honom, inte släppte han ändå. Sen började han dra Leffe in i hagen (genom grinden) här blev jag lite stressad och sa åt honom även jag. Men inte fan släppte han ändå. Så det vart en dragkamp med Dagg i ena änden å Leffe i mitten som inte riktigt visste vad han skulle göra och jag drog på andra sidan tills han till slut släppte.
Ha ha ha, jemenherregud. Hästkräk.
Sen var den kärlekshistorien över från Leffes sida iaf.
En till faktor att räkna in i hur facinerade det är att Mayan mår så bra är ju at hon bär omkring på mig, Dunderklumpen. Hon som knappt tålt ha nånting på ryggen förut.