Barbacka

Igår provade jag Mayans bett på Strålan. Jag tycker om att variera bettlös med bett och ska det vara järnskrot i munnen ska det såklart vara så lite som möjligt och Strålan har lika liten mun som sin mor så jag tänkte att Mayans tredelade bridong bett kanske skulle vara nått för fröken.
Själva tränset som är Mayans tyckte jag var lite litet och jag hade egentligen helst halat ner bettet lite till men Strålan verkade sjukt nöjd med bettet så det låg väl helt rätt enligt henne då. Annars är hon väldigt väldigt känslig och pjoskig med sin mun.
 
 
Red barbacka för första gången på ett år nästan kom jag på och antingen har jag fått bättre balans eller så har hon blivit stabilare och antagligen en kombination av de båda för det var väldigt stabilt där uppe. Red till ridbanan och red där en stund, sen släppte jag lös henne och löshoppade några gånger och så grejade vi på och bytte varv och "kallade in" lös på ridbanan. Hoppade upp och red hem. Mycket duktig tjej!
Tyvärr halkar hon en hel del på asfalten med skor, är första året med skor på nu och helst hade jag haft fröken barfota men vad gör man när dom lägger ut sånt här
"grus" på alla vägar så hästarna inte kan gå?
Eller när det bara är is konstant så man inte tar sig fram.. Mutter...
 
Sen jag ut å myste med Leffe å Skorpan, barbacka där också
Jag har börjat kunna rida barbacka igen, bättre i kroppen =)
 
 
 
 
 
Tänk att Strålan är så smällfet trots det där betet...
Fi tusan. Fångaspirant... Och trots att hon ändå motionerar rejält 5 dar i veckan.
Hon skulle behöva gå och dra flakvagnen och jag väntar och väntar på en sele som jag lämnat in på lagning. Och jag verkar få fortsätta vänta...
 
Mayan får äta lite gräs nu. Nån stund varje dag får hon beta. ibland i en hage, ibland lös. Här lös.
 
 
Å så klagar jag på att hästen är fet... Nåväl, jag är iaf på väg neråt. 5 kilo minus.
 
 
Imorgon händer det spännande grejjer!
2 kommentarer
Anonym

Duktig du är som gått 5kg minus!

Linnea

Friska barfotahovar klarar även grus och is ;)

Frej gick obehindrat på sånt grus i våras. Vi blev förtvivlade när vi fick veta att dom skulle grusa om vägen. Men det visade sig inte vara några problem alls :)
Sen hände nått. Jag tror de var en kombination, att motionen blev lidande och hovarna inte fick nog rörelse då jag fick mycket i skolan, samt att vi släppte dem på betet där det bara var mjukt gräs som inte ger så mycket hovmekanism tillskillnad från vinterhagen som var hårdpackad "lera". Och även om de mest går på ogräs är det ju även socker i det gräset..Det bidrog nog också till ömhet. Men påväg hem från dig svängde ju jag och syrran in på Hööks och jag köpte ett par cavallo boots. Samma modell som jag köpte för vinterbruk men dessa tänkte jag använda utan brodd bara nu vid behov. Så då kanske vi kommer ur onda cirkeln, nu när han kan röra på fläsket lite mer :D lyckligtvis börjar betet avta men lika tjocka är dom för det.... skogsbete is the shiet tror jag. Bark och blåbärsris dieten skulle passa frej ypperligt. dock skulle han säkert bli fet av det med...

Och heja för -5 kg! Bra gjort :D