Det är farligt det här med att vara hästägare
Jag blev nog mest förvånad över att jag inte gjorde illa mig rejält, speciellt med tanke på hur skruttig nacken har varit på senaste, men jag har bara grymt ont i rumpen (det hjälper inte alltid att vara välstoppad) och måste gny lite varje gång jag ska böja mig. Lite allmänt mör i kroppen också då man inte är så himla smidig.
När jag hade ojjat mig färdigt, fått sadeln på plats igen och klättrat upp så fick vi oss en jättemysig ridtur. Tog och galopperade av henne lite, väldigt skoj, och så lite mjukgörande i skogen runt träden och i mossan i mörkret.
Red även Stråla före som skötte sig exemplariskt, väldigt pigg men ändå lugn, nu känner jag mig alltid trygg på henne även då hon är pigg och lite busig, tog en lång trav så pass att hon blev lite flåsig och varm. Tungt att släpa runt på matte också.
Idag har Anna fixat hästarna så jag får lite vilodag med min mörbultade kropp.
Annars är nacken faktiskt mycket bättre sen mitt senaste besök hos sjukgym då vi provade lite andra saker än vanligt, plus pronaxenen som jag fick av läkaren har väl hjälpt till mot inflamationen. Imorgon är det då äntligen dags för jobb igen.
Ja det är tur man oftast inte ens hinner reagera när man ramlar av, för då är man avslappnad när man väl faller.
Barrillo har startat fram till förra året så kanske därför det är bekant.