Inte illa
Jag släppte ut Stråla i hela hagen igår och fick magsår på köpet. Hon glömde helt bort hur man skrittar och förflyttade sig med mestadels hopp och skutt men även trav och galopp och förflytta sig behövde hon tydligen göra hela tiden.
Så glad i hela själen över hur glad hon blev och skrattade mellan magkramperna.
Det är då man verkligen förstår att hon inte har varit en glad häst på flera veckor, hon har bara överlevt, inte mer.
På våra cykelturer har det enda glädjeämnet varit den lilla trav vi börjat lägga in, vid första lilla "s" har hon spetsat öronen och dragit iväg, allt skrittade har varit dödens tråkigt.
Älskade skithäst.
Så glad för hennes skull samtidigt som jag vill stänga in henne för evigt så att hon inte ska göra illa sig igen.
Mår illa av oro för att hon har eller kommer slita upp något igen.
Bästaste bästhäst.
Hon fick en lång tur igår innan jag släppte ut henne, för att göra av med lite energi. Det hjälpte inte.
Albin och jag gick på promenad igår också och konstaterade att han inte är rädd för kor, bilar eller mopeder.
Jag kan inte förstå att han är min. Våran Ja visserligen men det senaste har jag ju lånat ganska många hästar.
Festis, Rino, Frej och Hamrex. Så jag KAN inte wrap my head around att det här är min häst.
Kanske inte riktigt vågar heller.
Blev bjuden på bio ikväll och såg Det 2.
Jag tyckte att den var riktigt bra. Jag var iallafall fängslad genom hela filmen så något hade den. Inte så mycket skräckfilm dock.
Även varit 2 timmar i skogen med Voffi. Sämre kan man ha det
Riktigt fin semester har jag haft, så skönt att jag fick möjlighet till lite mer ledighet.