Rubrik
Nu har det faktiskt slutat krampa så förbannat i magen men den är fortfarande väldigt öm och molande och gigantisk.
Jag blir ganska arg när jag tänker på sköterskan som i onsdags sa "det här är Linda hon har lite ont i magen" LITE!!!
Jag förstår dock att dom säkerligen har ganska många som kommer in med just lite ont i magen och jag är väl inte den som är speciellt utåtagerande men ändå.
Så när man inte är lika upptagen av smärtor så rullar ångesten in igen. Precis som att man inte klarar allt på en gång liksom.
Och ingenting kan jag göra för att lindra ångesten heller. Kan inte ta en ridtur, orkar knappt ta en promenad, med Ebba går det ju bra iofs för hon går ändå så sakta så vi har varit ute och strosat i solen idag.
Skottade lite snö också, skönt för kropp och psyke men ont i magen.
Klappa en häst, krama en hund.
Ebba ja. Mattes hjärta, hon är så orolig för mig 💖 hon har varit väldigt bekymrad när jag haft så ont och suttit och tittat på mig. Ibland legat och sovit och vaknat och tittat intensivt på mig. Försökt pyssla om mig och liva upp mig.
Precis som hon försökte ta hand om mamma den där sista kvällen och försökte muntra upp mig och pappa när vi kom hem från sjukhuset.
Älskade hund
Jag har återigen hamnat i ett tillstånd av att jag inte kan förstå att det är sant, att min mamma är borta, för alltid.
Hundar är fantastiska ❤
Jag är fortfarande fruktansvärt irriterad på att de inte tar allvarligt på vätska i buken!! Och jag menar inte att du menar att det är stressrelaterat - utan kanske de? Likväl som jag fick upptryckt i ansiktet att jag hade utmattningsdepression när jag kom in akut med kraschad mage från Indien! I d i o t i! Man kan ju faktiskt drabbas av olika åkommor..
Tänker på dig. Varje dag. Åker till fjällen idag men när jag kommer hem efter påsk så kommer jag gärna till dig om du orkar och vill ❤