Är men ändå inte
Hjärnan kokar över snart. Annan människas bekymmer blir automatiskt mina bekymmer och så min hjärna som grubblar i det oändliga.
Man är men ändå inte är.
Rörigt.
Vilken roll har jag fått, vilken roll har jag tagit, vilken roll vill jag ha?
Det blir svårt att bara flyta med när det läggs tunga saker i båten som jag inte vet om jag vill ha där. Ja absolut eftersom.. men ändå inte, eftersom jag ändå inte är.
Men är och är, är vad? Nånting är jag ju.