Halleluja!!
Oj vad mitt psykiska mående står och faller med djuren. Rino har ju druckit extremt dåligt men när han idag sög i sig en hel hink på en gång (med mosade äpplen och äppelkuice i) samt åt upp sin fodersoppa (märk väl SOPPA, awesome) i ett svep då blev jag lycklig.
Oj vad jag har fått truga honom och han har tom lämnat hinkmaten. Man kan väl konstatera att -30 inte är Rinos väder. -30 är nog ingens väder speciellt inte när det blir så ihållande, men Rino mådde verkligen skit av det.
Spänd i kroppen har han också blivit, som en banan, ja alltså hans kroppshållning var precis som den här bilden ni vet
trots 3 varma täcken. Jag önskade att jag kunnat förutse detta och köpt ett 600 grams täcke åt honom. Nu är jag i valet och kvalet om jag ska beställa ett eller om jag vågar vänta till nästa vinter. Inte ens metorologerna kan ju förutspå vädret så hur ska jag?
Under fredagens cykeltur tog det mer än halva turen innan han mjuknade upp och blev nöjd.
Tvi tusan. Kan vi nu få slippa fler djävulskalla dagar.
Å jag förstår precis vad du menar, är likadan. Så fort något djur verkar må dåligt eller något så går jag under och oroar nästan ihjäl mig.
Skönt att han fick i sig vattnet och soppan! Nu kan du slappna av lite iaf :)