The horse is out of the bag
Anledningen till att jag inte velat berätta så mycket om häst är att han ägs av våran veterinär Anna som "alla" känner. Det blir nog mycket snack ändå i hästvärlden. Men nu kan jag inte riktigt hålla mig längre och jag har redan berättat för de flesta jag känner och en del hade redan lyckats lista ut det och nu är det relatvt säkert att han ska komma hem till oss så
Säj hej till Rino
Banderin är en PRE på 12 år som bott i Sverige i ett år ungefär och han ska lånas ut på foder för att hans personlighet inte passar hans mattes. Han är väldigt manjana och väldigt mycket Fredinand medans matte vill ha fart och fläkt och en tävlingskompanjon.
Rino har tyvärr en del tråkigheter med sig i bagaget från Spanien och har en del både kroppsliga och psykiska hinder. Men han hade ju turen att hamna hos bästa möjliga matte så han är verkligen på rätt spår. Nu behöver han träna igång kroppen och få lite gnista för jag tror att det finns en hel del bus bakom den där pannluggen bara han vågar släppa fram det.
Jag känner mig så otroligt otroligt glad över att få chansen att lära känna denna fina varelse, jag älskar hans persolighet och hela honom. Trots att jag inte skulle ha en skimmel. Inte en valack. Yngre än 10 år och definitivt inget rehab fall.
Plus att han ska ridas bettlöst och barbacka vilket inte är något problem alls men inte vad jag tänkt mig.
Oh well. The heart wants what the heart wants som sagt.
Jag tycker inte riktigt att han ser ut som en ståtlig PRE, han ser ut som en ponny. En mycket tjusig ponny förstås.
Det ska bli så spännande att få låna hem honom och se vad som sker, om allting funkar. Men samtidigt har jag inte bråttom då jag tycker att det är så himla trevligt att åka dit också. Trevligt sällskap och miljöombyte. Jag får ändå umgås med detta väsen så mycket jag bara hinner och orkar och orkar det gör jag visst när det gäller denna
Som jag misstäkte då ;)
Grattis och lycka till!