Om cyklar kunde tala
Måste varit varmaste dagen på hela sommaren dag, 20 grader i skuggan. Imponerande.
Tokdålig natt, svårt att somna, värk och helt omöjligt att ligga bekvämt och när jag väl somnat så vaknade jag en stund senare för att jag inte tagit medicinen och mådde riktigt skit, svårt att andas och yr, (är ju så på dagarna också men brukar slippa det på nätterna). Men då medicinen verkat så fick jag iaf sova en stund.
Desto bättre dag sen med en ridtur på Strålan bort mot stora sandtaget. Mest skritt men även en del trav och en galopp, svettig häst.
Jag satte all fokus på att rida rätt idag och så bra det gick då, men det kräver en hel del fokus ja. Strålan var med mig hela tiden och det var en väldigt trevlig ridtur.
Leffe fick komma ut och bli ompysslad och gå lös en stund men han har börjat härja så mycket så jag vågar snart inte släppa lös honom, han är lite för pigg farbrorn 
Småpruttarna fick en tur med cykeln, efter vägen fick jag nästan släpa dom, pest och pina liksom men då svängde vi in i skogen och då vart det fart. Full rulle efter stigar över rötter, min mormors gamla cykel får verkligen slita hårt Gud vad den måste ha varit med om mycket i sin livstid.
Gud så deprimerande, matskålen är tom
Jag hade en idé om att jag skulle städa hagen som jag tänkt ha Rino i, ta bort bajs och gammalt gräs, men efter en kärra så insåg jag att jag får hålla på i flera veckor i så fall, och kroppen sa tack men nej tack. Så jag hoppas det går ändå.
Nu kommer regnet (suprise suprise) och jag ska glo på en film.