Tacksam och glad

Jag är faktiskt sjukt facinerad av vad jag orkar nu. Jag har känt mig trött och less på senaste men när man tänker efter så är det inte konstigt. Alls. Jag har ganska länge nu jobbat mer än heltid. Den här perioden tex, vi lämnade precis in lönerapporten, så har jag jobbat 180 timmar på 4 veckor. 
Det då plus ca 40 timmar pendling samt skött om alla djuren, ridit på ridskola, flängt runt och kollat på hästar och ändå känt att det saknas en häst liksom. Det är faktiskt, för att vara jag, helt otroligt. Jag som inte ens brukar fixa att jobba 75%. När jag har jobbat runt 60-80% så har jag i perioder varit jättedålig, ständigt sjukskriven, mins en vecka per månad sjukskriven när jag jobbade i hemtjänsten, långa perioder av total krachlanding (fysiskt och psykiskt) i soffan som jag inte lyckats ta mig ur. Ibland inte på veckor.
Nu är jag också rätt slut, mycket värk ständigt trött, som alltid. Men på en acceptabel nivå och utan dessa krachlandingar. Det är helt otroligt.
Det är så länge sen nu som jag var långt under isen och dit vill jag heller aldrig mer.
Nu känner jag dock att jag kommer att behöva ta en lite lugnare period på jobbet, inte jobba så jättemycket extra (fast jag redan tackat ja till en del framöver) jag behöver lite vila och när Festis kommer vil jag ha lite extra tid till att lära känna honom utan att något annat djur blir undanskuffat liksom. 
Så vi får väl se om jag lyckas säja nej när dom vil att jag ska jobba  Det kan vara svårt när man trivs så sjukt bra som jag gör på jobbet och att jag kan göra mina arbetsuppgifter trots en dålig dag och att det dessutom finns förståelse för det på arbetsplatsen.
 
Världens bästa fakiskt. Jag är så glad att jag vågade ta dom där stegen som ledde hit. Tacksam att jag får ha det så här.
 
Och så är jag så spänd och förväntansfull inför att få hem Festis och börja lära känna honom på riktigt.
 
När jag lika håller på att vara glad och tacksam så är jag även galet tacksam över alla mina pärlor och knäppgökar till djur som förgyller alla mina dagar men även gör mig gråhårig.
Samt de fina människor som finns i min närhet och bara är så bra.
 
 
 
4 kommentarer
Johanna

Vad fint Linda, det är lätt att glömma bort att vara tacksam :)

Lena

Jag tycker du är fantastisk! Fattar inte hur du hinner/orkar med allt.
Kram Lena

Therese

Låter ju jättebra! Du förtjänar att få må bra och att livet känns lite lättare efter allt du varit med om. Hoppas du får fortsätta känna så nu när din nya vän anländer. :-)

Ann

gud vad skönt! Vad skönt det vore om man var som hästar, vila och sen spritter det av energi. Jag är snarare tvärtom, ju mer jag rör mig & är aktiv ju mer orkar jag.