När hon är som hon är

Gud vad det är konstigt att göra klart allt hos hästarna på dryga 2 timmar. Står där som ett fån när allt är klart och tycker att det fattas nånting. Oj vad det fattas nånting. Någon.
 
Stråla är iaf värdens finaste. Vi tog en tur till Staffansgården idag, genom byn där det var skoter, barn på pulka, bilar och en lastbil i farten. Hon ryckte lite i musklerna när lastbilen pös, annars rörde hon knappt ett öra. Genom skogen på dels helt orörda stigar, endast skogens egna hade tassat lite fram och tillbaka, snötyngda träd och tystnad. 
Helt underbart.
Över ängar med betande rådjur och ut på vägen och glo på grabbarna. Där tänkte Stråla parkera, dom var fina.
 
Hon var verkligen så där perfekt som hon är när hon är som hon är. Kolugn men ändå framåt och lyhörd. Mysig och go. Vi skrittade mest men travde en del också både genom snön och på plogad väg. 
Fina fina älskade häst.
En annan dag. Glömde kameran hemma idag. Måste verkligen investera i en ny telefon snart. 
 
 
1 kommentar
Linnea

Sv: Idag har jag ätit lite fast föda, ris och lax! its still there;)

Åh så mysigt, nu längtar jag ännu mer att få komma igång med hästeriet! Och särskilt nu när snön äntligen kommit..

Men du Linda. I ditt hjärta slocknar aldrig vackra Mayans tända ljus. <3