Det ska jag minsan

Det är lite halvjobbigt när man går på Ica och börjar grina för att det inte är ett tänt ljus på Mayans blodpöl.
 
Gumman... Du saknas mig
Jag tänker att jag ska skriva ett inlägg om de sista dagarna men det går lite dåligt.
Nej det går fortfarande inte att titta på bilder på henne.
 
Snurf
 
 
Iaf skönt att vara hemma igen, har sjukt ont i huvudet. I hela jag. Sängen på jobbet är inte bra för mig, alls. Här hemma sover jag riktigt bra sen jag köpte min wellpur madrass, det är det bästa köp jag gjort nånsin. Om sen bara de underliggande madrasserna inta hade varit så nerlegade så hade det varit perfekt.. Inte ont i knäna nå mer och jag vaknar aldrig av att ryggen har "gått av" inte heller så fastnar jag och kan inte röra mig nå mer. Ganska grejt alltså.
Ibland måste man investera lite i sig själv också inte bara i hästarna. När jag nån gång lyckas flytta till nått vettigt boende igen så ska jag minsan investera i en ny säng också, då kanske man äntligen kan sova som en prinsessa utan ärt.
 
Har varit iväg och köpt hundmat och kattmat på Älvdalens hundhälsa och sen på storheden och köpt hästmat och människomat och lite annat.
 
Dom är lite irriterade dom där tiggarna. Dom förvinner alltid när jag ska ge dom pengar. 
99 gånger av hundra så går jag in på affären utan kontanter, kommer ut med lite kontanter i handen med tanken att ge till tiggaren som satt utanför när jag gick in. Men då är denne borta. 
Troligtvis har dom gått in och värmt sig men dom hade väl kunnat vänta lite va.
 
 
Stråla fick massage idag. Jättespänd och öm om rumpan och spänd i ryggen. Troligtvis pga den eländiga halkan vi har haft. Sen tog vi bara en kort promenad hela gänget, alla hästarna, Ebba och jag.
Pållarna har varit igång ordentligt med Helena och Sara i helgen. Igår hade Strålan galopperat med ryttare för första gången på väldigt länge och gjort det väldigt fint. Kul.
 
Ebba föresten ja. Veterinären ringde om proverna idag och det är inget fel på hennes njurar heller.
Jahopp, det var ju rysligt bra. Allt är mer eller mindre bara toppen med tant hund så det är väl bara matten som är nojjig då. Kan ju vara åldersrelaterade förändringar som gör att jag tycker att nått är på tok.
Pigg och glad är hon iaf. Älskade hjärtat.
 
1 kommentar
ulrica

Tänk så nojig man är om sina älskade djur.. men vi är ju liksom deras talespersoner <3 Men du får inte glömma dig själv för det!

Nu är det fint ridväglag. Äntligen! Fast då kommer väl kylan förstås ;)

Kram & god jul!

Svar: Ja det är ju så, man måste försöka lyssna då dom försöker säja oss nånting.
Ah, för mig får det gärna vara 30 grader kallt bara vi slipper regn.

Kram och god jul!!
Stjärnstrålar