I Sjumilaskogen
I går kväll/i natt när jag inte kunde sova så började jag tänka att mina hästar är som karaktärerna i Nalle Puh.
Leffe är Nasse som är mest osäker och vill vara till lags hela tiden. Oh kkkkära nån. Det är inte lätt att vara modig när man är ett mycket stort djur.
Mayan hon är Kanin som springer runt och ska ha ordning och reda och blir hysterisk när det inte är som hon vill. Aah, mina morötter!
Stråla är Tiger som nästan helatidenjämt är glad och hoppar runt och är kaxig och påhittig men som innerst inne är ganska rädd för Heffaklumparna.
Skorpan är Ru, vill alltid följa med på äventyr fast hon inte får, rymmer hemifrån och hittar på bus.
Jag hade ju kunnat önska att jag själv var Nalle Puh, mycket liten hjärna som jag har och ständigt hungrig, men jag är nog allt Ior. Pessimistisk, deprimerad, tror jämt att ingen tycker om mig, tappar svansen och mitt hus ramlar ständigt ihop.
Å så är jag lite Uggla också, tror jag är väldigt bildad fast jag egentligen inte har en aning om nånting.
Haha detta var det roligaste jag läst på länge, härligt med lite självanalys;)