Detta med kommentarer igen

Jag undrar lite grann varför man läser en blogg och aldrig kommenterar?
Jag själv kan inte låta bli att kommentera bloggar jag läser och får ofta hejda mej för att inte bli "besvärlig" men det är ju kul. Jag tycker att det är roligt att kommentera och ge respons på det folk skriver om eller på bilder de visar.
För att inte tala om hur roligt det är att FÅ respons. Nu bloggar jag främst för min egen skull som en dagbok. Men det betyder ju inte att jag inte vill ha andras tips och idéer.
Jag blir jätteglad för alla tankar jag får även de som inte är likadana som mina tankar. Det är ju ofta så man kommer på bra grejer, genom att få andras tankar och erfarenheter.
 
Dessutom så tycker jag att mina djur är så otroligt fina och att en del bilder på dom är otroligt fina, dagar som dessa kan jag bli lite ledsen över att ingen ids lämna en liten kommentar om att dom är fina. Fast det kanske bara är jag som tycker det...
 
De flesta dagar kan jag bara bli lite besviken medans dagar som denna kan jag bli lite gråtfärdig tom.
Jag hatar dagar som dessa. Jävla hormoner.
 
Jag avser inte detta inlägg att tigga om kommentarer, inte heller att "skälla" på någon då jag egentligen inte alls gillar folk som gör det, utan jag undrar verkligen varför man inte kommenterar, alla har väl sin anledning antar jag.
 
Och tack till er som slänger iväg en och annan kommentar ni är sjukt uppskattade =)
3 kommentarer
MArie

Jag håller med dig, när jag är in och läser lämnar jag alltid en rad, det hör till god ton! Sedan är det ju så, man bloggar för sin EGEN skull. Att man låter andra läsa är för att de kan GE EN SJÄLV något tillbaka genom råd, tips eller bara ett vänligt ord. Så jag tycker inte alls att det är konstigt att man tjurar ihop, varför ska man ha läsare om de vill ta del, men inte ge något tillbaka? Din djur ÄR fina och nu när jag kikar neråt ser jag att Leia såg ut som Pettsons grannes hund, haha så skön :) Fint att lägga upp en bild ibland, även på dem man saknar.

Svar: Ja, tack för det. Precis så känner jag också. Dessutom, ska det vara så svårt att skriva ett litet ord nån gång? Nånting tänker man väl när man är in och läser.

=) Pettsons granne?
Stjärnstrålar

Linnea

Jag vet hur du menar och jag kan också känna samma ibland. Jag tror jag valde ut 22 eller 23 st som fick läsa min blogg, typ 90% har aldrig kommenterat sen jag skaffade lösenordsskydd men jag vet att de är in och läser eftersom det syns på statistiken.. Sånt kan jag bli lite grinig över, och det är mycket det som gjort att jag inte haft blogglust överhuvudtaget senaste månaderna vilket blir FEL, som du säger bloggar man ju för sig själv i första hand, och det jag egentligen borde göra är att rensa bort de som aldrig kommenterar. Varför ska jag låta dem ta del av mitt liv, det känns liksom lite sniket. Istället för att ringa och hålla kontakten som man gjorde förr så läser de i bloggen vad jag pysslat med och eftersom många inte har egen blogg blir de liksom lite envägskommunikation.. Ja, du fattar säkert. Sånt irriterar mig. Jag själv brukar lämna kommentarer när jag är in, däremot har det blivit lite datoreringstid och jag har inte varit så flitig på att vara in på "mina" bloggar. Men när jag är in, så kommenterar jag 99% av gångerna. Instagram har ju varit min grej senaste tiden men det har du ju märkt :D

Kram!

Dina djur är otroligt fina, alla på sitt sätt!

Svar: Ja man ser ju på statisitken och så är det bara en liten liten del som nån gång skriver nått. Kände också lite så igår att nu skiter jag i det här men nu är jag igång igen för det är ju för min skull jag bloggar och inte för nån annan. Men kanske också precis just därför man vill ha en och annan kommentar precis som Marie säjer.
Äh, vad svårt, nu tjurar jag ihop igen.
=P
Instagram är ju suveränt. Där kan ju de som är för slöa för att trycka på tangentbordet bara peta på skärmen så blir det ett gilla.
=P

Kram!
Stjärnstrålar

Tjejen vid Ishavet

Vet precis hur du menar. :/ Någon sorts respons någon gång är inte mycket att kräva. Faktiskt.

Och jag blir himla irriterad att tex resa hem och i första bästa samtal "ja, jag läste det i bloggen". Även familj. Vad fan? Jaha. Nice om DU hade delat Ditt liv tillbaka med mig då...(om än väldigt mycket aldrig skrivs i bloggen, men jaja.)

Har själv också övergått till insta i en period.

Å om jag inte sagt det så har du ju sjukt söta och fantastiska djur, såklart.

Här är det int. hundutställning i Tromsdalen i helgen så det blir en trevliga dagar. :)

Svar: Ja men eller hur, nån gång i alla fall, nånting. Ett ord. Anonymt om det nu är det som är grejjen.Oh well.

Ha ha, såklart. Men tack.

Härligt, hoppas ni får toppenväder också.
Stjärnstrålar