Strålas veterinärbesök
Jag har så jävla ont idag och det slog mig just att det säkert är för att det är så förbannat halt ute så man får gå på helspänn hela tiden.
Hade tänkt rida nu på fm men det får vi hoppa över.
Å det var ingen intresserad av att läsa.
Stråla ja. Ja jag känner mig lite luddig över vad hon egentligen sa om henne, det är ju samma visa varenda gång. Egentligen skulle man ju spela in för annars så blir det bara röra i skallen.
Men hon sa i alla fall att Strålan antagligen har fått ett trauma nån gång t.ex gått omkull, vilket jag också tänkte här tidigare, och det har då gett henne stora spänningar och låsningar i höften och i SI-leden (=S hejsanhoppsan).
Sadeln har gjort sitt till och gett henne spänningar och låsningar längre fram plus revbensinfästningarna enligt Anna och i sadel läget hade hon även en aktiv inflammation så där kunde hon inte röra just nu.
Den där sabla SI-leden gjorde ju mig lite bekymrad men det lät på Anna som att vi ska kunna räta till det. Svårt att säja just nu förstås. Hon gjorde det hon kunde göra nu och släppte låsningar och ska komma på återbesök om en månad. Tills dess ska Stråla promenera, vid hand först en vecka ungefär och sen kan hon börja gå som handhäst igen, eventuellt framför vagn men känner jag mig själv rätt så sätter jag ingen onödig press på fröken innan jag vet att hon är bra igen. Väldigt viktigt att hon rör på sig men utan belastning.
Hon sa att det ändå var bra att hon redan har gått på "vila" nu i några månader för det gjorde det lättare för henne att komma åt. Hon tyckte även att musklerna var mycket bättre än hon hade kunnat tänka sig att dom skulle vara.
Hon sa att man bedömmer låsningar på en 3 gradig skala vilka ord hon använde minns jag inte men Stråla var iallafall på högst upp.
Mmja. Jo. Jag vet att Stråla inte hatar mig för att jag varit korkad och att det inte går att göra nånting åt det som har varit och att det inte spelar nån roll om jag försöker hitta förklaringar till att jag inte har lyssnat på min känsla att allt inte stått rätt till. Nu i efterhand kan jag ju se och förstå en del annat också.
Nu ska det bli bra och så gör vi inte om det här misstaget igen.
Gör om gör rätt.
Min bästa lilla tös. Att hon har varit så positiv och gjort sitt allra bästa trots att hon gått och haft ont.
Hon är värd mer än allt guld i hela världen.
Nu måste jag vila en stund innan jag ger mig ut i halkan och promenerar med Strålan.
Ska försöka ta ut Mayan på en körtur också tror jag.
Pussmulen
Åh usch vad tråkigt att pållan inte är kurant men det verka rju ändå som att hoppet finns om en frisk Stråla! Och hon är ju hos rätt person, du kommer ju att ge henne tiden och engagemanget att läka så fint det bara går.