Penionärs race

Det var en tur med mycket pendlande humör.
Red Mayan med Stråla i snöre tillsammans med Medryttaren och Leffe.'
Började med att tycka att det var så härligt att det snöade ymnigt, hästarna var superglada och pigga och Mayan var rask och mjuk redan från början.
Sen gick vi genom skogen och där packade som fan under fötterna och var svinhalt vilket gjorde mig på skitdåligt humör och Mayan fick gå och spänna sig men inte kunde hon ta det lugnt trots att hon halkade runt som Bambi.
Suck.
Fick kliva av och hacka ur alla 12 hovar med en jävla tallpinne, inge kul alls, mutter morr.
Sen red vi efter stora vägen hem för att slippa snöpack och tog en trav... eller ja.. nåja...
 
Mayan sa: "TRAVA??? jag ska GALLOPERA" och det kändes inte som att det fanns nått alternativ så då fick hon göra det.
Och Leffe som var först han sa: "Oh upploppsträckan, försten fram vinner, woho!!"
och Stråla sa: "huff, oj oj vänta på mig".
Det hela slutade med att Leffe la av en del bockar och Mayan tog några hundra meter sidledes innan det blev skritt igen.
Jamen vadå galna pensionärer. Snart 22 och 23 år.
Ha ha oj oj Jisses!
 
 
Det är iaf helt underbart att se Leif så glad och fräsch. Fina farbror. Och Mayan lugnade ner sig väldigt fort tyckte jag och skrittade snällt hemåt. Om än jävligt raskt.
 
När vi kom hem så tittade medryttaren på Mayan och sa att nu ser hon så lugn ut. Jodå, skenet bedrar minsann.
 
Sen tog jag två tokiga ponnyhästar på promenad. Vintern gör alla hästapållarna ystra. Och matte trött. Dålig kombo.
 
 
2 kommentarer
Johanna

Full rulle!
Ok, det blir inte kallt där då på vintern? :/

Linnea

Så härligt med pigga pensionärer :D
Jag har inte heller nån julkänsla, blir mindre och mindre för varje år. Inte ett pynt framme, har inte lust. Blir väl som många föregående år att sambon tillslut tar tag i det då han är mer traditionsbunden än mig. Jul innebär en massa tomtar och har man tomteskräck är det inte den bästa kombinationen..usch!