Lite mör i själen
Jag vet att människan måste ha en syndabock och nu var det min tur, jag är inte så stark som många andra och sväljer skiten, det var så skönt att slippa därifrån och bara vicka men det har ändå varit spänt. Nu är jag fri på riktigt, det är bara synd, och det gör ännu mer ont i mitt hjärta, att det finns en underbar människa som är fast i det helvetet, jag kan bara hoppas att hon nångång kommer därifrån hon också.
Ta ingen skit!
Fick en dag till att lägga på flytten, det är bra det.
Ugh. Trist. Det är så svårt att INTE ta åt sig; man investerar ju så mycket i sitt jobb, sin relation med brukarna. Jag har jobbat i en familj med stora utmaningar; multihandikapp, stormigt förhållande/relation (myndigheter inkopplade), dygnet runt assistans och så barn involverat i allt detta. Att vara den förlängda armen är oerhört svårt ibland. Kram